♥ Niiinis BLOGG ♥

Ingen återvändo! Det är dax.... jag är mogen, jag har funderat, stött & blött. Jag är redo för den här delen av mitt liv. Fläskisjoggingens tid är HÄR!

Ok, hörrni, jag ska börja nu! Jag ska låta fläskrumpan dunka upp på ryggen för varje joggingsteg jag tar. Jag ska låta kisset rinna längs benen. Jag ska låta fläskpattarna skumpa där innanför det dubbla sport BH:arna. Jag ska pusta, frusta, spotta och kanske kräkas. Svettas floder och bli pionröd i fejjan. Jag ska ba låtart hända. Men HÄNDA ska det.

Jag har tyvärr inte inhandlat några nya par skor ännu, jag fyller år på torsdag (har jag redan sagt det?;)) så då kanske man *host host* kanske kan få ett par nya! :) Jag måste i alla fall ha nya då dom andra sjunger på sin sista vers nu. Vill faktiskt ha bra skor då jag vet att det hjälper mot höftont, knäproblem och fotskavanker. Jag har kört med dåliga skor tidigare och kan inte säga att man känner typ JIPPIIII inför varje löpning då, det gör man väl kanske inte ändå men ni hajjar. Det blir inte direkt bättre av att man får ont och massa probs direkt i starten. Detta ska ju byggas upp nu, den här joggingvanan. Ni vet så man blir sådär euforiskt jävla skithurtig. Man kan bara inte leva utan sina joggingrundor. Ådrorna står som råttpittar ut från kroppen för att man är så inihelvetes jäkla vältränad. Man har en vilopuls på 32 och tar 4 andetag per natt för att flåset är som ett jäkla maskineri alltså.

Så jäkla mycket jogging skulle jag vilja bli. Återstår att se hur det ska gå till men...... prova, det ska jag! Nån som hänger på????

Bilder tagna från en morgonpromenad som jag och Milobebis var
på. Det var en helt fantastisk morgon med solljus och fräscht i
luften!

Har satt mig ner en kortis för att äta lite. Vad äter jag då? 2 knäckesmörgåsar. Finns ingen tid för matlagning än mindre tänka LCHF idag. Skit.... jag vill ju det. Jag mår bra av det. Nu ursäktar jag mig med stress. Men jag hade ju kunnat koka 2 ägg och ätit en avocado så hade saken varit biff. Men jag har inte 7 minuter för att koka ägg, hajjar ni nivån på stress då? =)

Hörrni, i höst så ligger planen för mig att komma igång ordentligt med mitt välmående. Jag har ett företag som är krävande, 3 barn och en relation som jag såklart ska sköta om varje dag. Kan tyckas lite schizo att jag nu lägger in ett positivt inlägg efter att jag för nån timme sen spydde galla, men det här är lite som jag funkar. Ut med skiten och sen in med nya tankar. Jag kommer säkert ha hunnit lacka ur innan klockan är 4 på eftermiddagen. Upp och ner! PMS:en i ett nötskal!  Sidospår.... I alla fall så kommer jag att prioritera mitt välmående. Det i form av kost och motion. Jag kommer att behöva göra något för att bibehålla skallen fräsch, glad och kreativ. Av egen erfarenhet vet jag att motionen är A och O för det. Jag har varit och sett ut nya löparskor. Vi bor precis bredvid ett elljusspår så jag kommer att ha nära till "luftningen" av hjärna. Ni vet när man joggar så hjärtat dunkar i hela kroppen. Man är pionröd i ansiktet och svetten rinner. WOW, den känslan är så underskattad. Tänk er sedan att ta en ljummen dusch, ta på sig myskläderna och kura ner sig i soffan med något gott att äta? Fan så härligt.

Denna veckan har det inte blivit en endaste promenad och jag känner av det. Jag mår inte bra av det. Min kropp längtar ut. Nu har ju denna veckan varit lite smått hysteriskt så det har bara inte gått. Nästa vecka ska det gå igen. Längtar......

Morgonpromenaden i morse. Dagen till ära i en Fjärdhundra tröja.
Husbandet ska nämligen börja spela innebandy med dom i höst... :)

Huuuuu, i morse var jag då äntligen ute på min morgonpromme. Senast jag var det var den 26 juni. Genom min Runkeeper på iPhonen så har jag ju stenkoll på mina träningsvanor. Sista tiden har det varit så dåligt, DÅLIGT! Jag har slarvat en hel del både vad gäller maten och dessa promenader. Inser ju att jag mår så pissigt när jag inte följer mina vanor. Allt blir värre på nåt sätt. Humöret, pigghet och allmäntillståndet skulle jag vilja säga. I förra veckan tog då jag och husbandet ett gemensamt beslut om att skärpa oss nu. Det spelar ingen roll att det är sommar och semestrar, det är bara en jäkligt dålig ursäkt eftersom bådadera går alldeles utmärkt att följa ändå! När är det inte som mest härligt med en morgonpromenad om inte mitt i sommaren? Vem fan tycker om o gå en iskall morgon mitt i vintern när tempen visar -24 grader. Inte är det jag i alla fall.

Anyway, i morse var jag iväg och SHIIIT vad skönt det är. Det är så underskattat så det är sjukt. Hela min dag blir helt annorlunda av en morgonpromenad, JAG LOVAR! Dock så har ett litet problem dykt upp, jag märkte det i helgen. Mina skor är HELT SLUT! Antar att det beror på just morgonpromenaderna i ur och skur. Jag har ju gått med dom hela vintern liksom. Själva sulan med dess dämpare, precis under hälen har typ lossnat. Det funkar att gå i dom, det gör det. Men frågan är hur länge? Kommer jag komma hem i skor utan sula nån dag... likt en indian smyger jag i sullösa moccasiner. Nä, det måste ses över PRONTO så att nu det inte ska kunna hindra mig. Jag som tänkt börja med löpning. Ja, det har jag ju tänkt ett tag men får inte mitt feta ärsle ur vagnen. Men jag antar att jag på nåt sätt trott att jag ska bli smalare först. Ja att inte ärslet hoppar upp och attackerar min rygg för varje steg jag tar. Att inte pattarna nockar mig. Att jag inte spyr blod.... ja alla såna tankar måste bort innan jag ger mig iväg. Fattar inte att det ska vara så svårt. Det är ju bara att göra´t liksom.

Varit ute på min morgonpromenad. Såååå skönt!

Godmorgon bloggisar! Jaha, jag sitter här svettig som en gammal raggarbil. Har vart ute och gått nästan 5 km, gjort plankan och mina utfall. Ärslet värker och bålen känns svag och utmattad men SHIT vilken skön känsla. Hurrraaa! Nu puttrar kaffet, äggen kokar och känslan är SKÖN. Jag rensade hjärnan på mycket skit nu när jag var ute och gick. Snacka om att det samlas på hög, därför är promenaderna oxå jäkligt bra för mig. Jag sorterar och rensar, jag klurar färdigt och jag kommer till beslut. Vilken helande process egentligen. Nu har jag även ändrat rutt vilket känns fantastiskt skönt. Se lite annat.

Idag är jag fortsatt hemma med min lilla Milo plutt. Febern är kvar om än inte hög så ändå kvar. Jag har med mig jobb här hemma som jag kan pyssla med mellan varven och det är rätt så skönt, då slipper man känna den där stressen man lätt gör annars. Är nervös fortfarande då vi inte hört nåt än.... GAAAH! Hör av er nudå så vi får veta hur det blir med allt!! Ni håller väl tummarna....

Nu ska jag sätta mig för att äta lite frukost, sen tar jag mig en snabbdusch. Ni vet en sån där mammadusch. Tvätt, tvätt, skrubb, skrubb... 1,5 minut...klar!

Utfalls steg kallas detta. Vill man ha en tajt stjärt med riktig stuns i så
ska man ägna sig åt detta. Själv ska jag nu köra järnet med dessa. Har
redan börjat.....

Godmorgon på er! Det är tisdag och snart är det fredag. Dagarna går och man blir nästan lite rädd att sommaren ska gå för fort på det här sättet. Själv har jag varit ute på min morgonpromenad på morgonen och det är så SJUKT skönt när det är en sommarmorgon är en kall jäkla vintermorgon ska jag säga er. Jag hade sån sjuk träningsvärk efter promenaden igår. Får alltid det i höfterna när jag inte kört på ett tag. Det gäller då att bara fortsätta hur ont det än gör. I morse var det jäkligt hårt ska jag säga er, det värkte och kroppen skrek "Ligg kvar i sängen för faaaaan" men jag pallrade mig upp. Ut, hög musik i lurarna och så är det bara o köra! Dock så blev jag tvungen att jogga det sista 2 km för då gjorde det så ont för varje steg. Joggar man känns det inte alls. Konstigt det där.

Väl hemma gör jag 100 magisar och sen dessa utfalls steg. Ska ha in lite mer styrka men det gäller ju att hinna med oxå?! Därför så prioriterar jag olika beroende på hur mycket tid jag har. I morse hade jag väldigt lite tid. Då blir det magisar och utfalls stegen. 20 på varje ben och man vill lägga sig ner och grina. Så vidriga är dessa. Dock så är dom effektiva som fasen. Så jag ska, bara för min egen skull, ta före och efter bild. Utfallen ska jag göra minst 5 ggr i veckan nu ett tag för att se om det ger ärslet nån stuns. Ju fler barn man föder desto längre ner hamnar det förbannade ärslet har jag märkt. Testa ni me vettja?! :)

Till fotbollen igår blev det jordubbar och vispgrädde. Var så sjukt
sugen på nåt gott och detta var nog precis vad jag behövde. Helt
enligt LCHF också.


I morse var det den nya favvo LCHF frullen som gick i. Kopp starkt
kaffe med grädde, turkisk yoggi med kanel och en finncrisp med
keso. Håller mig mätt länge på detta.

Godmorgon onsdag. Voine voine vad jag har att göra alltså?! Det är skitkul och ingen kan vara gladare än jag. Idag har jag dessutom hår och makeup på en jänta som ska på bal igen. Sååå kul är det att få vara med och fixa och trixa. Jag har ju varit såhär sen jag var liten, jag har ju alltd velat fixa med hår och makeup så det är lite av en dröm som nu gått i uppfyllelse ju! :)

Milobebis är fortfarande sjuk! :((( Ingen hög feber men dock feber så idag ska vi boka tid till doktorn igen. Han sa att om han fortfarande har feber på onsdag får ni återkomma. Han hade 38,5 innan jag åkte så tid ska bokas nu. Man tycker ju så synd om honom även om han själv inte är så påverkad av det just nu, det måste ju ändå vara lite jobbigt med feber hela tiden. Tack gode gud för febernedsättande. Får se vad doktorn säger? Husbandet blev tvungen att vabba dessa dagar då jag hade så himla mycket på jobbet. Nej, inte mer tid att sitta här utan måste sätta igång på allvar nu.

Ha en skön dag i värmen, kram Nina

Ok.... vägning idag var det ju! Det var en månad sen... och jag har tappat 1 kg. Ja på en månad. Jag förstår att det inte går sådär jättefort eftersom jag fuskat som faaaan i maj månad. Men nu är jag back on track och hörrni, det går ju faktiskt neråt hela tiden. Så länge det gör det så är jag tvärnöjd, finns inget att klaga på.

Sen att man kan känna sig som en bitterf***a för att det går så sakta och att husbandet tappade 26 kg på ett halvår är en annan femma. Dock så tänker jag inte bjäbba om det mer här inne för det är ju så inihelvetes deprimerande redan som det är, inte sant? Kruxet är att när man närmar sig lite målvikt sådär så blir man inte lika fokuserad känner jag. Nu har jag 8,2 kg kvar till målvikt men den målvikten är den jag vägde när jag var som allra smalast. Jag är nöjd om 5 kg oxå.... så vi får se var det känns bäst. I let you know. Dock så kommer jag fortsätta äta LCHF ändå för jag mår så in i bängens bra av detta alltså!

Är det nån som fortfarande kämpar här med mig? Jag vet att A har fortsatt... hur ser det ut för er andra??

Hallleluuuuuuuuuuuuuuuuuja, ICA Maxi har öppnat en ny värld för mig!

LCHF limpan. Det är 2,7 gr kollisar per skiva bröd vilket är mindre än i Finn Crisp. Detta gör att man faktiskt kan sitta och gotta sig med the och macka på kvällen. Vilket lyx, jag är helt lyyyyrisk. Den är grov och jättegod. Nu tror jag inte att en person som ätit kollisar och mackor skulle tycka att det här brödet var skitgott om man skulle prova. Däremot en person som inte äter socker och inte bröd.... It´s a halleluja moment. Nu har jag fått veta att det finns LCHF pasta och LCHF choklad. Det ska jag titta lite närmare på.

Ok, idag är det den 29 april och det är återigen dax för vägning! Jag har ställt
mig på vågen då denna morgon!

Den visade prick -1 kg sen förra gången. Jag vill tillägga då att jag i morse fick mens... så då kan ni kanske tänka er hur det ligger till med mig. Jag är svullen som en gris, vätskefylld och bulkig så jag är väldigt nöjd med det kilot ska jag säga er!

Det som är ganska så skönt med att väga sig en gång i månaden är att man inte känner sig lika fanatisk. Dessutom spar jag på viktig energi. Jag vet inte hur mycket energi jag lagt på den där förbannade vågen, hur ledsen och jäkla förbannad den gjort mig så många gånger! Nu är jag mer soft, jag står nästan aldrig på vågen längre men det betyder inte att jag skiter i LCHF. Tvärtom så har jag byggt upp det till nåt spännande detta med att ställa sig på vågen. I morse t ex så blev jag ganska så överraskad med tanke på att förutsättningarna var typ helvete uppåt väggarna. Men så sa den minus 1 kg och jag kände att jag log. Det går åt rätt håll!

Små delmål som jag har HAFT på vägen och de som jag fortfarande HAR:



Som sagt, små delmål på vägen. Sen har jag många andra delmål på vägen, som att jag ska i smaljeansen nr: 1 och att jag ska väga som jag gjorde när jag träffade husbandet. Typ så ser dom ut. Sen har jag ju ett gäng med smlatrosor oxå, ni vet dom där som jag inte har kastat utan spar dom för att komma i dom sen. Dom små BH:arna har jag sparat för dom vet jag garanterat att jag kommer börja använda igen! Suck..... jaja, så är det ju. Det försvinner kanske inte BARA där man VILL att det ska försvinna.

Jag kämpar på. Snart 4 månader med LCHF och jag mår så jäkla bra. Jag är så glad att vi kör det här för det gör oss båda gott! Min menscykel är inte längre 24 dagar.... den är nästan 28!!!! Bara en sån sak. Fjärtarnas frånvaro är lite trist men det är nåt jag överlever och känner att min mage är tacksam och glad för det här!

Hur går det för er som kör någon form av BEACH 2011??

Idag är det måndag. En måndag med ASS AKE. Herreminjeee.... ok, nu hajjar det där med ont i ärslet efter att man cyklat på motionscykel!!!

Godmorgon måndag. I morse satte jag mig upp i sängen för att kolla klockan. AJ...utbrast jag rakt ut. Jag har vansinnigt ont i min rumpa. Alltså, jag har nog aldrig haft såhär ont av att cykla. Så klockan halv 7 i morse mumlade jag till husbandet om att vi ABSOLUT måste köpa en gelésadel till vår nya motionscykel. Vart köper jag det? Annars är det färdigcyklat. Jag gjorde ett pass på den igår, jag satt och cyklade stenhårt i 25 minuter. Svetten lackade och jag kunde knappt stå efteråt. Jag la mig i ett RELAX bad efteråt. Ja ni vet den där appen jag pratade om, relax appen. Den hade jag på och så låg jag och pös i badet. Masserade mina trasig lår och bara försökte göra mig själv hel igen!

Fy faaaan vad motion kan göra ont!! Imorgon är det innebandyträning oxå, hur fan ska det gå? Fingret är fortfarande svullet och blåmärkena börjar bli gröna. Men what the heck, vi fyller på med nya! :) Ärslet är ju redan kvaddat så det kan man ju inte göra så mycket åt.

Hörrni.... klockan 12 händer en grej! Skriver mer om det sen! :)))

En målbild kanske.... Såhär ser det ut när karln
rensar ur sin garderob på kläder han blivit för smal
för. Vi har nu på morgonen gjort en redig utrensning.

Ja, detta skulle kunna vara en målbild. Att jag oxå ska ha en stor hög på sängen med kläder som blivit för stora för mig. Det går som vanligt jäkligt sakta och jag misströstar litegrand. Kommer jag bli smal till augusti? Just nu känns det INTE så. Min kropp har väldigt svårt att släppa ifrån sig, det vet jag. Det är bara det att stundtals så ledsnar jag på det, känner att det är orättvist och jäkligt jobbigt att komma till min målbild. Jag blir lite less när jag vet att det finns dom som tappar 1 kg i veckan, jag tappar 2-300 gr kanske..... ja i veckan. Sen får jag mens och går upp 1,5 kg. Sen går jag ner det igen men då står jag liksom på 0 huxflux. Sen kommer ägglossningen och då går jag upp 1,5 kg igen. Sådär håller det på. Ska man tappa 1 kg i månaden och ha dessa jäkla up´s and down´s med menshelvete och äggrullningar så är jag smal lagom till jag fyller 60 känns det som! :(

Det är tur att jag mår så bra av LCHF, annars hade jag gett upp.....

Ok, jag är heeeeeel trasig. Jag tror att ett tåg mörchat över mig inatt och lämnat kvar endast en liten blöt fläck som liknar Nina. Jag har ont överallt och jag är dessutom skadad.... men jag kallar mig THE WALL! :))))

....oh herreminjeeeeeeee vilken träning! Jag har ett svullet stukat finger, jag har 3 blodutgjutelser på mina händer, jag har säkert över 20 blåmärken på min överkropp. MEN KUL VAR DET!!! Det känns på riktigt som att dra tillbaka klockan 10 år när man står där på planen. När man dessutom ser tjejer som man hade med sig på den tiden så kan man inte bli annat än lycklig! :) Är det såhär man ska göra för att känna sig yngre så ska jag nog börja köra innebandy igen! ;)

Baksidan är väl att man gör sig lite illa. Antar att man kanske inte är lika tålig som otränad. För innebandy och mina promenader och min styrketräning är ljusår ifrån varandra. Innebandy ger mig ont djupt inne i kroppen, i muskler man inte ens trodde man hade. Igår fick jag en smäll på ett finger så nu är det svullet så jag inte kan ha min ring där. Sen har jag 3 blodutgjutelser i händerna av hårda skott, jag kör inte med hanskar.... det är det bara fegisar som gör! :) Jag känner mig inte säker med handskar, därför kör jag utan. När jag målvaktstränar andra så säger jag alltid åt dom att sluta med hanskar, du måste ha kontakt med bollen. Så är det. Sen dessa väldigt smickrande blåmärken. Herregud, ska ta bild sen så ni får se hur det ser ut. :)

MEN KUUUUUUUUUUUL ÄR DET som sagt och värt lite svullna fingrar och blåmärken.

Nu jobba lite här, sen till verkstan... wiieeeee!!!

Här har vi precis sprungit några varv. Skillnaden var slående. För 15
år sen sprang man fler rundor och så kunde man fortfarande prata.
Ok, det var då. Så gör vi inte idag! :)


Ok, här har vi då kvällens järngäng. Vi var hela 6 st som vågade oss
till den första träning. Som tur var fick vi hjälp av yngre tjejer så vi
kunde ha lite match! Visst ser vi glada ut? Kanske tur att bilden inte
togs efteråt! :)

Japp, 20.30 igår kväll samlades vi i vår gamla hall. I den här hallen har man svettats röven av sig under många många år. Det var ett litet tappert gäng som vågade sig till hallen denna kväll. Det är fler på väg som tur är. Det är alltså inte bara vi som ska spela cup en hel dag. Då skulle vi nog bli hämtade med ambulans allihop! Ingen bankett på kvällen utan syrgas på sjukan typ.....

Fasen vad kul det var. Det kändes som man blev tillbaka slussad 15 år i tiden och att man faktiskt spelade på riktigt, som vi gjorde då. Ska jag vara riktigt ärlig så har ALLA sin talang kvar. Så jäkla duktiga tjejer som rullade boll, schyssta passningar och fina avslut. Inte alls konstigt att vi nådde division 1! Ja den 14:e maj ska vi bekänna färg. Då är det på riktigt och vi ska möta andra gamla stötar från den gamla goda tiden!

Jag kom upp ur sängen förstår ni. Det sjuka är att jag inte kännern nånting ännu. Men grejen är att det är lite tidigt än så det har säkert inte hunnit sätta igång. Får se om jag säger samma sak i eftermiddag? ;)

Idag är det våffeldagen hörrni. Hörde på radion i morse att det från början var ett missförstånd. Att det hette Vårfrudagen men att nån blandat ihop det och börjat brassa på våfflor istället. Sen den dagen har vi ätit våfflor just denna dag. Tänkte bjucka på några LCHF våffelrecept.

RECEPT 1

2 st

1 msk fiberhusk
0,25 dl mjölk
0,5 dl vispgrädde
1 ägg
salt
25 gr smält smör varav hälften till stekning

Blanda smeten och låt den stå och svälla i några minuter. Fiberhusken sväller nämligen och för att få till den riktiga smeten så bör den svälla färdigt innan man steker våfflorna.



RECEPT 2

3 st

1 msk fiberhusk
2 ägg
0,5 dl kesella 10%
1 dl vispgrädde
0,5 dl vatten
salt
0,5 tsk vaniljpulver
25 gr smör varav hälften till stekning

Blanda samman och låt svälla i några minuter. Stek i våffeljärn.



RECEPT 3

2-3 våfflor

2 ägg
2,5 msk kokosmjöl (kokosflingor som mixas till mjöl)
3 msk kokosmjölk/lätt kokosmjölk
1 msk kokosolja eller smält smör
0,5 dl riven kokos
0,5 tsk bakpulver

Blanda samman och låt stå och svälla en stund.


RECEPT 4

3 st

1 dl kokosflingor
2 ägg
1 dl vispgrädde
salt

Ta en stavmixer och gör kokosflingorna till mjöl. Blanda sedan samman allt och grädda.


Jag läser runtom att det är sällan man får dom frasiga med dessa recept, men det skiter jag i. Bara det blir ungefär som våfflor så är jag nöjd. Jag ska göra såna här till lunch idag, sen ska jag servera det med färska bär och grädde. MUMMA!

Ok, hade egentligen vägning imorgon men ställde mig på´n idag istället.
Ja, det här är ju grejen. Man ska inte väga sig för ofta!

Så, då har jag snart gått ner 5 kilo, tror att det egentligen är 6 men jag får inte riktigt ordning på det där så vi säger 5 :). Kan tyckas jäkligt lite men jag tror vågen inte är riktigt rättvis. Men skit i det. Jag har lovat mig själv att inte bry mig om det utan kommer att fortsätta väga mig 1 gång i månaden. Nu var det 3 veckor sen jag vägde mig och hade gått ner 1.1 kg på den tiden. Inte mycket men ändå ner och jag är SKITNÖJD för det.

Träning då. Nu har jag styrketränat jäkligt dåligt men däremot promenerat jäkligt bra. Måste hitta en balans där. Sen så ska jag börja jogga nu oxå. Är lite extra peppad nu då jag precis fått veta att vi "old ladies" inom innebandyn ska ställa upp i en cup i Uppsala den 14 maj. Det är en cup för +35. Haha, underbart ju. Damer och herrar. Det är 7 damlag anmälda hittills och vi har fått ihop 9 tjejer. Så jäkla kul. Det är det gamla järngänget som ska ta sig an den här uppgiften. Skitkul oxå att möta gamla stötar som man mött i innebandy för många år sen. Sen är det bankett på Flustret på kvällen. Wiiieeee.....

Så vad händer. Jo vinnarskallen i mig vaknar och jag får ett stooooort behov av att sätta igång och träna mig i bättre form. Måste ju för fasen ha flås om man ska hålla på och spela innebandy en hel dag. Är ju inte direkt van om man säger så. Så fr o m nästa vecka ska jag få in jogging oxå. TJEEEEMPA Nina!

Konstaterar att jag inte ätit sånt här på ca 2,5 månad. Det här var vad
jag kunde äta hästmängder av....

Bröd, B-R-Ö-D.... a big no no i LCHF världen. Fyllt av kolhydrater, stärkelser och ofta även socker. Jag har inte ätit en endaste brödskiva (förutom finn crisp) sen den 3:e januari. Jag har haft det framför mig såhär på bordet många många gånger. Man kan tro att man dregglar ihjäl sig. Helst eftersom jag ofta åt just sånt här bröd. jag ÄLSKADE mackor och hade faktiskt helt och hållet kunnat leva på mackor. En typisk kväll framför TV:n kunde vara:

The med mjölk och 2 sockerbitar.
Ljust bröd (typ det ovan).
Smör, ost, skinka och gurka på.

Sen kunde jag dra 5 mackor liksom. Rakt av.

Det som är lite konstigt och lite sjukt är att jag inte ens är sugen nu när jag skriver om det. Jag minns exakt hur det smakade, hur det kändes i munnen. Dock så känns det som jag kan fortsätta leva utan det. Helt och hållet. Att typ aldrig mer äta en macka känns faktiskt inte alls främmande. Nog för att jag tror att jag kommer att äta bröd i framtiden, dock så är det inget jag längtar efter. DET är sjukt eftersom jag verkligen ÄLSKADE mackor. Min svärfar brukar fråga mig hur man kan leva utan potatis och mackor? Man kan det, allt handlar om substitut och om en vana. Jag trodde ALDRIG att jag kunde dricka kaffe eller the utan socker, nu skulle det kännas vidrigt med socker i kaffet tror jag. För att jag vänt mig av med det. Jag trodde ALDRIG att jag skulle kunna leva utan smågodis, nu smakar det faktiskt riktigt äckligt med smågodis och det är helt sant. Sen är grejen den att jag inte mår bra av det. Den gången jag fuskade så mådde jag ju piss efteråt. Magen går i strejk. Så jag skulle inte bli förvånad om jag faktiskt väljer att leva såhär efter jag gått ner alla mina kilon och nått min målstorlek, jag kanske kommer äta nåt på helgen men jag tror verkligen inte att jag vill tillbaka till mackträsket. Nånsin mer.

Ifall ni undrar hur det går för mig så ska jag berätta det. Jag väger mig numera bara 1 gång i månaden, det har ni säkert märkt här i högermenyn. Anledningen till det är att LCHF inte riktigt funkar som att man rasar i vikt. Jo, kanske om man har MYCKET övervikt. Men jag går ner väldigt sakta och mer i cm än på vågen. Jag kände bara att jag blev lite deprimerad när jag vägde mig 1 gång i veckan och det inte blev mer resultat. Sen var det PMS och ägglossning som gjorde att man samlade vätska och så trodde man att man gått upp 2 kilo huxflux. Nu har jag läst mig lite mer kunnig när det kommer till LCHF, det kommer inte att gå snabbt. Det kommer att krypa fram och man ska ge det hela minst ett halvår, eller som jag planerar, hela mitt liv. Kroppen måste komma in i det och omställningen kan faktiskt ta flera månader för vissa. Det jag känner är så annorlunda mot andra dieter jag kört. Jag är aldrig hungrig. Jag mår så mycket bättre, magen är i balans (för det mesta), aldrig uppblåst. Lite tråkigt är det att jag inte fiser längre för det är lite min humor det där med fisar. :) Inga blodsockerfall eller paltkomor, bara balans.

Nu har jag vägning nästa fredag. Då har jag kört NÄSTAN 3 månader. Men det har inte varit några tuffa månader, helst inte nu när jag accepterat att det går sakta men att jag kommer att gå ner i vikt, för jag gör det, hela tiden. Det är härligt att kunna komma i jeansen som legat på hyllan och dammat ett bra tag. Jag är inte i mina måljeans ännu, men den dagen kommer. Jag vet det. Så jag kör på jag, i mål ska jag. Kör ni fortfarande och hur går det för er? Kan jag göra nåt här på bloggen för att motivera er ytterligare så säg gärna till.... jag motiverar gärna!

Morgonpromenaden, på vägen tar jag med mig en
METRO. Sen glömmer jag oftast bort att läsa den,
men idag ska jag läsa. Persbrandt fast för kokain...

Ja jäklar i min lilla låda. Det har kommit 1 dm snö i Jönköpingstrakten och skiten är på väg hit. Jahapp... nämen tack för den vårkänslan. Whatever, det är som det är med den saken. Till april som sagt, till april räknar vi med dessa kallduschar i form av snöfall. Jag som precis i morse kände att det var mer barmark än is jag gick på, kändes så jäkla härligt och som att jag snart kan dra igång mina joggingturer. Men, ok, jag hajjar vart ribban ligger. Jag fortsätter med promenaderna.

Jag styrketränade när jag väl kom hem. Magen och låren är HELT SLUT. Skön känsla.... Jag ska försöka köra 3 dagar i veckan. Väldigt stor fokus på röven känner jag. När man går ner i vikt så märker jag att man blir jäkligt slapp, fan det känns som mitt arsel typ ramlat ner. Ingen kul känsla så då måste jag träna satan för att lyfta den igen. Har kört benböj med min pilatesboll, hooooly smokes vad det kändes kan jag säga. MY GOD!

Nu ska jag försöka smita in i en dusch, drar nog på BILAR filmen så att jag kanske får duscha en snabbis ifred. Annars så står Milobebis strax utanför duschdraperiet. Sen kör vi samma dialog hela duschningen igenom.

"Mammmmaaaaaaa, mamma dussar!" konstaterar Milobebis.

"Jaaa, mamma duschar" svarar jag.

"Mamma naart dussa klaaaat" påstår Milobebis.

"Ja, mamma har snart duschat klart!" bekräftar jag.

Sen kör vi igen....

"Mammmaaaaaa, mamma dussar!"

Sådär håller vi på. Om och om igen. Så idag drar vi på filmen och ser om jag kan duscha utan den här dialogen.


Hörrni, det är fredag! Är ni inte in nåt mer idag så önskar jag er en TREVLIG FREDAG och helg. Puss

Okidoki, sagt och gjort. No promenix denna morgon heller. Det betyder
att vi kör desto hårdare med tränings DVD:n.

Godmorgon. Bakfylleångesten börjar äntligen att släppa taget om mig. Jag känner att jag får in lite ny energi och orkar tänka på träning igen. Excuse me and HELLO, men vad jag INTE ska festa sådär på läääänge. Inte värt nånstans för fasicken. Gå omkring och vara rädd för allt i 2 dagar och dessutom känna sig som världens sämsta människa är inte kul alls. Nu ska jag bli en renlevnadsmänniska som heter duga. Eller nästan.... :)

Idag tar vi på oss körsbärsstrumporna och sätter igång med tränings DVD:n. Hon bruttan som håller i träningen sitter och ler på varje övning. Själv har jag andnöd och nästan skiter på mig liksom. Då sitter hon där på sin pilatesboll och gör situps som om det inte fanns nån morgondag. Jag fiser, stånkar och svär mig röd i fejjan av allt kämpande. Men, en vacker dag ska jag oxå sitta och le för varje övning jag gör. En vacker dag...

NU KÖR VI!

Vissa får, andra inte..... Jag är den där andra. Mina
barn får. Elliot tyckte t.o.m det smakade så bra så
han drog in hela semlan i ansiktet!

Jag har ju inte skrivit om min vägning idag. Varför det kan man ju undra, varför dröjer det ända till 6 tiden innan hon får ärslet ur. Gissa säger jag? Ja precis, det var ju inte så att jag gått ner 3 kg på en vecka, inte 1 kg heller. Inte nåt faktiskt. Det står helt still. Varken upp eller ner denna veckan alltså! Javisst är det så..... Skitkul! Men jag är inte längre förvånad, det är så att jag verkar gå ner ungefär 0,5 kg i veckan i snitt. Hållt på snart 8 veckor och tappat 4 kg. Märker en viss skillnad på hur jag äter min LCHF och ska äta den på ett bra sätt nästa vecka för att se om det blir nån förändring igen.

Semlor då? Ja, jag är fortfarande skitsugen. Mamma kom ju upp med 6 !!!! st för nån vecka sen. TACK FÖR KAFFET morsan, släng det i fejjan på mig bara! Lilla mamma. :) Hon trodde ju att jag unnade mig på helgerna, antar att jag förvånade henne med min karaktär, herregud... jag är hennes dotter så hon känner ju mig. Hon är chockad av min karaktär denna gång, JAG MED! :) I alla fall...  1 blev kvar i kylen och typ mögla därinne. Jag fick kasta den. HAJJA?!?! Kasta! Nåt som är så sjuuukt gott kastade jag.

Jag ska göra LCHF vaniljplättar imorn bitti. Sen ska jag göra dom där LCHF semlorna nån dag oxå, hinner ju fan aldrig så jag måste ta en PRIO på det. Annars står jag väl på nåt bageri intreyckt i ett hörn snart och tuggar i mig en semla likt GOLLUM. Sådär så det rinner jäms med mungiporna och man stoppar in så mycket på en gång så man måste tugga med munnen helt öppen. Det vill jag inte. Tänk om en bloggläsare skulle knacka en på axeln då och ba: "LCHF.... MY ASS". Haha... då skulle man vara lite busted! Nej, det ska inte hända. Så nästa vecka ska dom göras.

Nu ska jag åka och handla lite inför kvällen. Husbandet kom precis hem från jobbet. Det är fredagsmys med lets dance ikväll. Jag ska ta mig ett glas rött oxå. Thedde slaggar i sitt rum halvdöd efter nattens lanande. Det är OK när det är lov. Elliot sover hos kompis inatt. Så det blir nog en lugn kväll.

Hepp, plikten kallar. Spisen kvinna för faaaaaan står husbandet och gormar ute i vardagsrummet nu. Gotta go! :)

Receptet på VANILJPLÄTTARNA:

Ingredienser:
3 ägg
½ dl vispgrädde
1 krm salt
1 krm vaniljpulver
½ tsk bakpulver
smör till stekning

Gör så här
Vispa ihop ingredienserna och stek tunna plättar i smör. Servera med grädde och bär. PLÄTTLÄTT... mohhahaaa! :)

TREVLIG HELG ALLA!

Kom på att jag ju nästan glömde vägardagen i fredags. Fast det gjorde jag inte.... Nu är det väl tredje veckan i rad jag går ner 0,3 kg. Känns väl sådär men eftersom idag är en fucked up dag ändå så skiter jag fulla fan i det. 0,3 kg är ju ändå ner, har ägglossning oxå så man får vara glad för det lilla! Med den här farten är väl jag nere vid målvikt lagom till min 50 årsdag, typ år 2022!