♥ Niiinis BLOGG ♥

Förmiddagen jobbades det och runt lunch blev det dax att hämta lite
nytt virke till företaget. Vi orkade inte ta släpkärran varför det löste
sig rätt bra med vår bil. Tacka vet jag svennebanan VOLVO!



Sen en snabb snabb lunch på Natti. I bakgrunden ser ni Theddes skola.
Tony ser rätt koncentrerad ut när han rör om sin sallad! :)








Sen blev det badet för hela slanten. Som några av er uppmärksammade
så är det helt rätt att det är till Fj-100 som vi ska flytta. Vi kommer att
bo granne med badet vilket känns fantastiskt. Helst en dag som igår.
Milo älskade poolen som var till för småbarn. Här flöt han runt i timmar
igår! :)



Kvällen avslutades hos bästaste svägerska och svåger för en grillkväll.
Jag badade i deras pool oxå!! Mitt första dopp för i år. 25 grader
konstaterar jag att det måste vara för att jag överhuvudtaget ska
tänka på att ta ett dopp!

Gomöra gomöra! Det är torsdag och tydligen den sista dagen för denna högtrycksrygg. Nu väntar regn och kyligare väder. Inte så kul men det är inte mycket man kan göra åt den saken. Jo, hade man stålars så skulle man ha ett eget jetplan och följa det vackra vädret, nu är det inte så så då får man GILLALALLALAALAAA läget!

Gårdagen så tog jag mig beslutet att bara jobba halvdag då jag kände att vi behövde njuta av vädret innan det försvinner. Sagt och gjort hämtade jag Milo och Thedde och så drog vi ut till Fjärsa badet. Ok, fjärdhundrabadet heter det men jag kallar hela samhället för Fjärsa. Låter så mycket bonnigare så. Guuud så härligt det var i alla fall. Fick en sån lyckokänsla när jag stod där i poolen med Milobebis. Solen sken, 2 av ungarna var med, vi fikade på filten, lekte med leksakerna vi hade med, känslan av att veta att vi snart bor där...ahhh så jäkla härligt med dessa lyckokänslor som kommer till mig lite då och då!

Nu väntar jobb, jag jobbar hemifrån idag. Massa papper och andra ärenden som måste fixas. Hoppas så att vädret håller i sig då vi är några tjejer som ska äta middag ihop ikväll. Skulle vara trevligt med lite fint väder. Tror att jag hämtar Milobebis lite tidigare idag oxå så vi får njuta denna sista soliga dag innan regnet bryter lös. OM det nu blir så... jag litar sådär mycket på YR just nu.

Ok, ni har säkert redan hört talas om den här låten men den tål att pratas om igen och igen och
igen!!! Den första är videon på låten, den andra är när han söker till IDOL.

Titta på videon. Han friar till en levnadsglad jättevacker tjej. Hon blir överlycklig.....gud vad jag har gråtit till den här filmen alltså. Hon råkar ut för en allvarlig bilolycka, hamnar i koma. Han vägrar låta dom stänga av de livsuppehållande maskinerna då han vet att hon kommer att vakna. Hon vaknar upp till ett liv där hon är helt handikappad. Hon har fått en allvarlig hjärnskada och kommer aldrig att bli bra.

Han är med i IDOL, åker ur bland de 40 sista. Ett skivbolag kontaktar honom och denna låt görs som en hedran till henne. Låten handlar om hur man inte kan lämna någon när de behöver en som mest. Den är helt underbar och jag gråter nästan varje gång. Idag planerar de för bröllop. Hon sitter där med sin lilla ring på sin vänstra hand. Åååh.... titta och gråt mina vänner!

Har precis gråtit.... ni bara måste titta på det här!

Idag känner jag att jag vill dela med mig av lite GLÄDJE. Jag började dagen
med att ta på mig en färgglad tröja med lite gulddetaljer!

Ok, en sån här dag när en del kanske är lite skraja (eller så bryr ni er inte ett skit) så tänkte i alla fall jag skriva 5 saker man kan vara glad för.

1. Idag tog jag på mig en färgglad tröja och sminkade på lite turkos ögonskugga. Det gör att hela den här dagen blir lite gladare. På sant! Testa så får ni se....
2. Det är fortfarande varmt ute även fast det utlovats Atlantkyla.
3. Det är fredag och en hel helg ligger framför oss.
4. Jag har ingen träningsvärk fast jag körde ett hårt innebandypass igår. Glad att jag fick träna!
5. Ikväll ska jag mumsa på nåt riktigt gott, vet bara inte vad ännu men det ska jag nog fundera ut!

MYSLUNCH!

Nu är jag precis tillbaka efter en myslunch med husbandet. Det gäller att njuta av det fina vädret så mycket man bara kan. Det blev en lunch på filten i parken. Köpte en hel grillad kyckling och lite coleslaw och tuggade i oss. GOTT!

Idag ska jag jobba undan massor så att jag kan sluta tidigare imorgon och hämta Milobebis och åka hem till Kattis stora soldäck och njuta av dagen. Det ska nämligen bli sämre väder efter imorgon sägs det. BLÖÖÖÖ.... inte nu när man börjar vänja sig som bäst!!

Vår lilla Milobebis, endast några dagar gammal. Säger bara
PLOMMONPULLA!

Nu ska jag snart åka och hämta vår lilla snutt. Ramlade över några gamla bilder och kände riktigt hur det knep tag i hjärtat. När han låg såhär på min arm när vi typ precis kommit hem från BB. Han hade precis ätit här (som han typ gjorde hela tiden) och så somnade han så gott på min arm. Självklart var vi framme med kameran i tid och otid, men gud så bra att vi var det. Det är så underbart att titta på dessa bilder och minnas tillbaka på hur det var med en liten liten bebis i familjen igen. Härliga tid. Jag minns EXAKT hur han doftade och kändes när jag tittar på den här bilden. Åhhh... min lilla lilla lilla bebis. Aaaah.... hjärtat exploderar. Det är sjukt så fort tiden går.... snart är han 2,5 år gammal. Men det är MINST lika härligt att ha en underbar 2 åring därhemma som förgyller våra dagar.

Tänk vad man älskar dom små liven.... ALLA 3.

Suddig bild på morgonpromenaden. Tog flera stycken
och den här var väl tydligast! Man stannar liksom inte
till utan man smäller av några bilder i farten.


Kolla!!!! Ingen snö... eller lite där framme ser jag
men skit i det. Nästan borta!!


Tjipp tjopp tjipp tjopp låter det när jag går. En sån
luftdyna har pajat i min häl på mina skor så det
låter lite om den. Måste köpa nya.... Betyder det att
man nött sina skor då? Bra jobbat i så fall! Hörrni,
vi måste prata om grej, EN VIKTIG grej!

Godmorgon Tisdag! Jag har varit ute på min morgonpromenad, jag har ätit frukost med det HÄR brödet. Husbandet fick göra det för första gången, det blev precis lika gott som det brukar. Härligt att komma hem till doften av LCHF bröd när man kommer hem från en promenad ska jag säga er. Det tråkiga var bara att jag glömde köpa kaffe igår så det fick bli the till frukost! Jag vill ju ha mitt morgonkaffe så man kommer igång!

Hörrni, det hände en grej på min prommis i morse. Jag kom gående och rätt vad det så är ser jag en man på cykel tokramla. Antagligen har han kört på en isfläck. Han slår i backen och blir liggande. Jag börjar småspringa för att komma fram till honom. Samtidigt ser jag hur en lastbil tvärnitar och ur lastbilen kastar sig en ung kille och springer fram till den här mannen som ramlat på cykeln. Han reser sig och ser ut att vara ok. Lastbils killen håller honom i handen för att kolla av. Då ser jag att mannen skrattar till och tackar så mycket för att han kom fram och kollade läget. Lagom till det så är jag nästan framme. Mannen är på väg upp på sin cykel igen och ser ut att ha klarat fallet bra.

Men vet ni vad?! Jag blir så jäkla glad över det här. Ja inte att den här mannen ramlar men att den här lastbilskillen gjorde som han gjorde. I rusningstrafik så ba tvärnitar han sin stora lastbil, det blir en lååång kö bakom honom och ändå så tokspringer han fram till den här mannen och skiter i allt. Förra veckan såg jag en tjej som hjälpte en dam över vägen, det var jordens snöhög och massa is och vatten där hon skulle över. Strax efter rondellen stannade den här tjejen sin bil och kastade sig ut för att hjälpa den här gamla damen. Hon var så himla tacksam. Jag trodde att sånt här knappt hände längre?! Jag trodde att människor var så upptagna av allt annat och sig själva att man strunta i sånt här. Jag har sett med egna ögon hur folk bara vandrar förbi när någon ramlar eller skiter i att en gammal dam fastnat med sin roulator. Jag stannar ALLTID. Jag är nog överdriven åt andra hållet men för mig är det så självklart! Det är i såna lägen ingenting spelar någon roll, att man inte känner personen, att man är på väg på ett viktigt möte, att man tar av sig sin jacka för att ge den som skadat sig en kudde. Ja, ni hajjar. Tänk om man själv skulle ramla och folk bara gick förbi, eller när man sen är gammal och halkar och blir liggande och ingen hjälper mig?! Vad hemskt!

Jag fick en jättehärlig start på den här tisdagen för den händlesen. Jag blir glad i hjärtat när vi människor hjälper varandra på det här sättet. Det är det här som är mänsklighet, det här som gör att jag fortsätter tro på mänskligheten.

Berätta, hur känner ni kring allt sånt här?

I morse satt vi vid vår webcam och lekte. Milo älskar och sitta och
vinka till sig själv. Han skickar oxå slängpussar och gapflabbar åt
bilden där inne i datan.

Idag har Milo på sig sin favvotröja. Det är bil och buss tröjan. Ska det redan börja? Ja det här med att man själv vill bestämma vad man har på sig? Idag har han gjort det i alla fall. Det är den här och sen är det hans traktor tröja som är favvisarna. Traktor tröjan är lite kul för det står att han är traktor förare på den. :) Haha, ja precis så "TRAKTOR FÖRARE".

Undra hur det är att ha tjejer? Dom är väl kanske 3 resor värre med kläder och sånt? Eller? Jag har ju aldrig haft en tjej så jag vet inte. Jag minns att jag var lite nervös för att Milo skulle vara en tjej. Det kändes som att om det blev en tjej skulle inte jag veta hur jag skulle ta hand om den. Hur gör man rent en bebistjejpulla liksom? Min syrra bytte jag ju blöjor på men det har man ju för fasen glömt bort för längesen! Det känns som att bebistjejpullor måste vara jättesvåra att hålla rent? Massa håligheter bland allt bebishull att hålla ordning på? Det är så mycket lättare med bebispojksnoppar. Dom är ju utanför kroppen och inte en massa håligheter liksom. Sen är ju tjejbebisar och killbebisar så olika. Tjejer är ju oftast så mycket tidigare med det mesta, prata, gå och lära sig pottan och sånt. Säger inte att det ÄR så alltid men oftast. Jag skulle väl inte ens hänga med i svängarna! Sen märker jag på mina väninnors tjejer att dom är så försigkomna. Dom ska hjälpa till med allt och mycket det här med KAN SJÄLV. Milo har typ börjat ta på sig mössan själv, thats it. Så var Thedde och Elliot oxå. Finns inget sånt intresse liksom.

Jag är nog en typisk pojkmamma, har ju ALLTID sagt att jag bara kommer få pojkar och så blev det verkligen. Jag minns en gång när jag precis hade fått Milo, då var det en kvinna som berättade att hon hade 3 pojkar. Hon frågade hur många barn jag hade och vad det var för sort? Berättade att jag hade 3 pojkar.
"Ja tänk att det förstod jag, jag såg det på dig. Tänk, du kommer aldrig att få konkurrens och din röst kommer alltid att vara mest hörd!" sa hon till mig. Lite festligt sådär pojkmammor emellan. I vår släkt hade det inte fötts en enda pojke på evigheter när jag fick Thedde, sen öste jag på med 2 till...

Idag är det alla hjärtans ♥ dag hörrni! Idag står det att vi varit förlovade i 5 år i ringarna! :) Ni vet ju storyn bakom det... Hoppas ni alla får en massa kärlek idag och glöm inte att berätta för era nära och kära hur mycket ni älskar dom!

Jag startade dagen med att väcka mina barn med pussar och kramar och säga hur mycket jag älskar dom. Sen plockades frukosten fram. Jag åt turkisk youghurt med kokosflingor och vaniljpulver. Till det blev det en finncrisp med 1 ägg på med mayyo på. Sen en stor kopp kaffe med grädde. MUMS!

Efter frukosten fick barnen njuta av dessa godsaker här ovanför. Min moster kom över med dom i helgen och tyckte vi skulle mumsa på dessa på alla hjärtans dag. Sen var mamma med oxå, hon hade köpt 6 semlor!!!!!!!!! Jag fick ju tacka nej dåra och det kändes förjävligt faktiskt, jag verkligen ÄLSKAR semlor ju! Måste måste göra LCHF semlor i veckan innan jag fan smäller av. Inget fusk här inte... Barnen blev lyckliga i alla fall! :)

Nu måste jag sätta igång och rodda ihop denna dag. Det är ledig dag för mig och Milo. Det innebär öppna förskolan, lite handla och sen är det väl nästan kväll igen! Stora barnen åker till pappa idag så ikväll kommer det kännas sådär otäckt tomt hemma, men vi får slå på lite mys framför TV:n, lite alla ♥:ns dag mys!

Hoppas nu att ni alla som läser här inne hos mig får en alldeles underbar alla ♥:ns dag med massor med kärlek. GE massa kärlek så får ni garanterat tillbaka lite kärlek!

PUSS & KÄRLEK till er!

Som sagt så tog jag ett otroligt skönt bad igår kväll. Jag har kommit
på mig själv med att ALDRIG bada. Det blir det ändring på fr o m nu!
Det här fina badkaret kan du köpa ---------> här!

Vet ni vad jag gjorde? Jo, direkt efter middagen igår så sa jag att "Nu går jag och tar ett bad", jag sket i disken och allt, bara gick raka vägen in i badrummet och låste om mig. Egentligen så ville jag bada av en anledning, jag hade joooordens ägglossning och vissa månader får jag så GALET ont att jag knappt kan gå ordentligt, den här månaden är tydligen en sådan månad.

I alla fall. Jag tände ljus överallt, släckte ner. Hade i badskum så det bubblade sådär högt och härligt och doftade underbart. Sen ska ni få höra vad jag gjorde. Jo, jag laddade hem en app till min iPhone. En relax app. Det är alltså ett ljud av vågor, sen är det lugn skön musik till det. Ämen, kan ni hajja?! Veeet ni hur skönt det var?! Sen jobbade jag lite med att hitta den där platsen i huvudet, den där sköna platsen som man har en bild av i sitt huvud. Ja ni vet när man mediterar, eller bara ska slappna av så ska man ha ett ställe i huvudet som man förlyttar sig till. Kan vara en paradisö, det kan vara ett skönt rum eller kanske en massagebänk. Jag utvecklade den platsen lite igår. Nu har min plats LYX i överflöd minsann, sen har jag barnen i välbehåll på en annan ö bredvid så att jag kan slappna av helt och hållet. Min plats funkade inte med barnen kvar i Sverige så igår modifierade jag det lite, mina närmaste... ja mamma o pappa, syrran och husbandets mamma o pappa var på ön bredvid och tog hand om barnen. Då blev min plats ännu mer avslappnande minsann!

Efter att jag badat så hällde jag upp nytt vatten åt husbandet. Nya bubblor. Sen hämtade jag honom från vardagsrummet, Milo hade inte somnat än. Sa till honom o följa med. Sen la jag ner han i badet, satte på appen och sa "Be prepared for 20 minutes of paradise", gick ut och stängde om honom och nattade Milo.

TIPS TIPS TIPS om ni har iPhone. Ladda hem en app som heter RELAX SEA och så lovar ni som jag att vi ska bada oftare och förlytta oss till det där stället. Jag ska försöka bada 2 dagar i veckan har jag bestämt, igår var den första för den här veckan! Är du stressad, ledsen, orolig eller bara en småbarnsmamma/pappa så GÖR DET. Jag badade i 30 minuter och kände mig såååå avslappnad och lugn efteråt, batteriladdning på hög nivå!

Nähä, nu väcka familjen och göra frukost!

Ha en fin dag alla! Och ta ett bad ikväll!!! Ett skönt avslappnande torsdagsbad!

Hörrni.... TACK för era tummar igår!

Kan säga att jag TROR att mötet igår gick bra, jag TROR alltså! Det kändes som jag inte riktigt kunde pejla av honom. Jag är ledsen över att jag inte kan gå in på det mer än så, men det är en grej som jag inte vill prata om förrän det är helt klart.

Om 2-3 veckor kommer jag få veta hur det gick. Så är det. Så tummar som hålls är inte fel.... även i fortsättningen!

Det jag kan berättar är att det som sagt handlar om min framtid, hur jag ska fortsätta gå vidare. Det känns otroligt avgörande och som att det är nu eller aldrig. Huuu..jobbigt. Men ändå så känner jag att jag har en ganska så sund inställning till det mesta just nu. Jag känner att jag inte kan påverka min framtid mer än jag gör, och blir det inte som jag tänkt så var det inte meningen alls. Då är något annat för min framtid tänkt, det är så man får ta allt som händer framöver. Det är riktigt befriande ska jag säga er, skönt och avslappnat och sååå befriande. Testa tänka så nångång så får ni se, det är en jäkla skön känsla när man liksom släpper taget. Man gör sitt bästa och så bra man kan göra det, sen släpper man det och låter framtiden utvisa. Vissa saker kan man inte påverka mer och som sagt, då är nåt annat tänkt för dig i framtiden.

Ok, här går man och tjurar och känner sig deppig! Jag beklagar mig genom min blogg och pyser ut lite luft som behöver pysas ut, jag gnäller och jag muttrar.......... och vad händer?????

PLINGPLONG!

Jag går och öppnar dörren. Där står Elin med en underbar bukett med vita tulpaner (i love) och ett gäng med träningsvideos. Ämen, va???? Tårarna trängde fram och jag blev totalt överväldigad av denna helt underbara gest.

"Ja, jag tänkte jag skulle svänga förbi och muntra upp dig nu när du verkar vara så nere" kvittrade Elin. "Träningsvideosarna använder inte jag, men ditt Wii Fit är ju trasigt så ta dom här så länge" fortsatte hon!

Elin, tack snälla. Åh vad du gjorde mig glad ända in i hjärteroten. Vilken fin människa du är..... kortet i blommorna fick mig att gråta!!

I samma sekund kommer Alexandra upp på en liten fika. Vad har inte hon med sig då? Tre underbara buketter tulpaner!!! Fast Alexandra var totalt ovetande om mina tjurerier då hon inte läser mig blogg. Men tänk vad rätt hon träffade.
Dessutom har Alexandra skakat om mig lite idag. Hon har bitschslappat (inte bokstavligen) mig i ansiktet och fått mig att vakna ur min deppo dvala. Hon är bra hon jäntan. Hon vet hur hon ska få mig på andra tankar och faktiskt få mig att fatta vad jag sysslar med. FOKUS Nina säger Alexandra och jag lyder minsta vink! JEPP det gör jag. Så nu ska jag ta mig i kragen. TACK Alexandra för att du väcker mig och får mig att inse vart jag är på väg!!!

Sen kom husbandet hem med en bukett igår.....

.... så vem är jag att gnälla. Underbara bloggisar som lyfter mig, underbara vänner som peppar mig och så en underbar man som älskar mig fast jag är labil som ett gammalt troll!!!

FÖRLÅT & TACK!

En blomma till er!!!

FÖRST OCH FRÄMST!!!

TACK ni snälla snälla bloggläsare.... Ida, Madde, Elin, Jama och Carin, ni gjorde min kväll när jag gick o la mig igår och kikade in på min blogg vid läggdags. Era ord gör jättemycket, det värmer själen och ger hjärteroten lite kärlek.

Ibland har man förjävliga dagar, jag har vaknat upp till ännu en men jag försöker att se det från den ljusa sidan. Idag är det fredag, jag ska eventuellt träffa en vän på eftermiddagen och jag har precis varit och gjort min morgonpromenad på 45 minuter. Det som tynger mig ska jag försöka att släppa litegrand, försöka i alla fall. Tänka helg och tänka ledighet och massa umgänge med familjen. SÅ ska jag tänka.

Plånbok från ekoprylar -------> du hittar den------> här!

Sådär ja, då har denna dag oxå snart gått. SÅ är det, dagarna rusar fram och snart är det vår. Vi MÅSTE tänka så. Själv får jag såna jäkla depressionsdippar med detta väder så jag håller på att gå åt. Men nånstans försöker jag tänka att det kommer att gå fort. Snart är det februari, det är en kort månad sen är det mars. Då börjar det likna nåt, lite blommor slår ut och det kan finnas några fina vårdagar. April är ju en månad som är lite upp och ner, ena dagen snöar det, andra dagen vill man gå ut i shorts. Maj är det vår. Ok, det låter jävligt bra när jag skriver det men sen vet jag att ikväll när jag ska ge mig ut igen så ruttnar jag lika fort och det känns som det är 3 år kvar till våren kommer.

Det var inte det jag skulle prata om. Jag skulle prata om nåt helt annat. Idag gick jag till dagis och hämtade Milo och sen gick vi hem. En promenad på en timme ungefär. WIEEEE! Härligt efteråt. Jag gick ner till affären för att köpa en liten present, mitt X, barnens pappa fyller 42 år idag så vi ska dit och fira honom ikväll. Där gick jag med vagnen fullproppad med grejer med Milo studsande i. Huxflux flög min plånbok ur utan att jag märkte det. Jag mötte en sån svartrockarkille med flickvän i samma veva. Sen hör man bakom mig:

"Hallåååå, ursäkta" med en jättespäd snäll röst.

Jag vänder mig om och då är det svartrockar killen som kommer småspringande med min plånbok.

"Du tappade den här" säger han och överräcker den med ett jätteleende.

"Åh tack snälla snälla du" säger jag och ler tillbaka.

Jag önskar nästan att det hade varit en surtant som tappat plånkan som har fördomar för just den här typen av människa. Ja, så hon fick se att det är rara människor. Även om man har piercings i hela fejjan och svart hår. Det är såna tillfällen man önskar man hade 30 loppor i plånkan och kunde ge honom 10 av dom utan o blinka. Tror ni han skulle blivit glad och förvånad?!

Det finns folk man kan lita på fortfarande. Jag är en godtrogen människa (lite föööör godtrogen och jag har fått smaka på det många gånger) och blir så glad i hjärtat att det fortfarande går att lita på folk!

Igår började eftermiddagen med hämtning av Milo. Vi sket i att ta på
overallen eftesom bilen var varm utanför, det märktes att han tyckte
det var skönt. Knata lite obehindrat utan en stor sopsäck med vadd
som störde.... det måste ju kännas så!




Sen tog vi en barnvagnspromenad till affären. Ok, det skulle vi inte
ha gjort! Det var ett SKÄMT! Jag höll ju på att prutta på mig (fast man
pruttar väldigt lite med LCHF by the way) av att skjuta fram vagnen.
Milo satt och studsa som en potatis på en kärra på kovägar. Mössan
for av några gånger....



Medan vi satt och smaskade lite tacos så sov tjock katten bredvid. Jag
äter givetvis min taco med ett salladskålsblad. Verkligen skitagott!!!!!
Lite skön stil han hade då....

Igår försökte jag mig på att vara en god fru. Visste ju att husbandet varit iväg på kurs hela långa dagen. Först städade jag undan så att det såg bra och hemtrevligt ut, inte som kaos som det lätt kan göra med 3 barn i huset. Sen fläska jag igång tacos som jag vet att han älskar. Tände ljus, tog fram vinglasen även om vi inte drack nåt vin och struta i lite servetter. Lite vardagsmys blev det och han var väldigt tacksam. Efter att vi ätit och Milo nattats somnade vi båda i soffan som små barn.

Nu ska jag ta på mig kläderna och ge mig ut på en promenad, är så sjukt osugen men jag MÅSTE!! Jag måste få igång min mens oxå, det brukar hjälpa med en promenad då vet jag. Vi får se...

Ni vet när jag la ut den där bilden här på min blogg. På den svältande pojken. När jag berättade om dag 24, om vad som får mig att gråta. Min man tog väldigt illa vid sig av bilden och ville genast att vi skulle göra det jag pratat om väldigt länge!

Att bli fadder. Så nu har vi signat oss för att bli fadderföräldrar till ett barn i Afrika. Vi kommer att få följa ett barn på vägen och vi betalar 200 kr per månad. Jag resonerar som så... att man kan skita i att köpa en topp som man inte behöver, man kan strunta i att köpa aftonbladet några gånger, man kan strunta i att äta ute en gång. Då har man 200 kr över 1 gång i månaden.

Det känns oerhört skönt i hjärtat, att kunna hjälpa om än bara lite och jag är glad att vi äntligen tog tag i det här! Nästa vecka ska vi få ett foto på vårt barn som vi blivit faddrar till, det ska bli så spännande och barnen är glada att vi gjort det här.

Vill du oxå bli fadder så går du in--------------------------------> här!

Ytterligare en beställning klar! Denna gången var önskemålet en låt
som faktiskt jag oxå storgillar. "Hon gör mig galen" med Ulf Lundell.

Vad tyst det är här hemma. Alla sover och jag har min egentid som jag värdesätter högt såhär på morgonen. Det är nu jag hinner blogga ifred, det är nu jag plockar-fixar-o donar, det är nu jag hinner med lite jobb. Jag förbereder frukost, jag tänder upp ljusen lite överallt och sen njuter jag. Det är den här stunden på dagen som jag är som piggast och får mest uträttat.

När är eran tid?

Jag älskar morgnar, har alltid gjort. Redan sen jag var liten tydligen. Jag vaknade alltid först och fixade och donade redan då. Mamma hittade mig en gång på köksbordet med hennes cigarettfimp i mungipan bläddrandes skvallerblaska. Då var jag 3 år!!! :) Hon hade fått sig ett gott skratt då. När sen Thedde föddes visade det sig att han var precis som jag varit. Han vaknade 03, gick upp och kunde äta ett helt glasspaket till frukost utan vår vetskap! Jag kunde oxå leta efter osten som bara försvann, den kunde man sedan hitta under soffan halvt uppäten. En hel ost liksom?!?! :) Jag minns att Magnus matlådor oxå var uppätna några morgnar. Men han hade sin mysstund just på morgonen, och jag vet precis hur han känner.
Just i detta nu är han tonåring och tröttast i stan, han sover lääänge nu jämfört med då. Men han blir nog som jag sen igen när han blir vuxen tror jag. En morgonkuckelurare!!

Snart ska jag köra min ljusrajd, förbereda frukost och väcka min familj till en ny dag. En torsdag med bara en dag kvar till helg. En fin dag hoppas jag ♥

Det är få stunder på dagen som är så mysiga som den jag får på
morgonen med mina barn. Den stunden vill jag stoppa ibland och bara
sitta och njuta av tystheten, lugnet och en ny fräsch dag som ska starta!

Idag känner jag mig jäkligt stolt och stark. Jag började med att vakna kl 05. Då hade jag sovit mina 7 timmar (behöver inte mer) och ögonen slås upp nästan exakt efter 7 timmars sömn. Jag är nästan som en klocka. Låg och drog mig och hörde att regnet slog mot fönsterbrädan. Tänkte blunda lite mer men tog mig själv i kragen och begav mig ut på min morgonpromenad, i hällregn. Jag var dyngsur..... ända upp till häcken. KOLLA!!! ----------->


Jaha, utbildningen igår gick riktigt bra! 12 tjejer var där och lyssnade och tittade. Riktigt kul att åka på dom där jobben känner jag. Det är otroligt uppskattat och känns så jäkla skönt att få den egoboosten. Efteråt fikade vi tillsammans och det är då alla vågar sig fram, berömmen välde över mig och det kändes så himla skönt! Man behöver sånt där för själen emellanåt! Man lever på det ett bra tag, därav var det säkert lättare att ta sig ut på promenad idag!

Ok, idag ska Milobebis till dagis, han går på dagis tis, ons, tors och det är de dagar jag jobbar hårt! Idag ska jag bege mig ut till min snickarverkstad och tillverka beställningarna jag fick i söndags. Synd på det här vädret bara, det är annars så härligt och stå där i garaget med öppen dörr och njuta av vädret samtidigt, idag skiter vi i att njuta av vädret tror jag. :)

Nu ska jag väcka mellanpojken som är sjusovaren i familjen, hoppas ni får en fin dag alla! Snart kommer solsken.. ♥

Min lilla höstpojke i en lövhög som vi precis krattat ihop! Tänk vad kul man kan ha i en sån här. SJälv har jag träningsvärken från helvetet av krattande, ska fortsätta på Lördag så jag hoppas jag är hel till dess! :)

Vi hade en sån mysig eftermiddag/kväll hos min mamma och pappa igår. Vi lekte på gården, krattade, hoppade och sprang i löven, tog en promenad (Milo gick alldeles själv), tittade på flygplan månen och alla fåglar, åt god mat och sen däckade min rödkindade bebis.

Husbandet var iväg med jobbet igår kväll. Jag snickrade lite ute hos mamma och pappa och blev kvar hela kvällen. Kom inte hem förrän efter 10. Det som börjar kännas i min maggrop är att jag längtar lite till landet. Jag vet inte om det bara är nåt övergående men det har pyrt ett tag. Bodde på landet när jag var 18, med ett ex, det var sådär. När man är 18 ska man inte bo på landet. Den tiden har satt lite spår i form av att jag vägrat landet. men nu när man börjar bli äldre så känns det inte alls så dumt längre.... Det skulle vara superhärligt. Inte för långt utanför stan bara, då får man ju nippran tror jag. Lagom långt. Dock så är vi nog inte riktigt överens om detta jag och husbandet är jag rädd. Hmmm.... kvinnlig list som får avgöra den saken! :)

Nu ska jag bebe mig ut på min morgonpromenad!

Puss ♥

Dom här bilderna blir jag så varm i hjärtat av. Vi hade haft sen vi kom
fram till Tylösand haft regn och en hemsk blåst. Andra dagen vaknar
vi till sol och får äntligen besöka stranden Tylösand. Milo blev alldeles
till sig och bara sprang runt på stranden. Det var magiskt på nåt sätt.
Dom andra ungarna liksom vaknade till liv, kastade av sig kläderna
och kastade sig i vattnet. Det blev en helt magisk dag där på stranden.
Vi var där hela dagen, ända till sena kvällen och bara njöt. Ett härligt
minne!

I morse vaknade jag verkligen klockan 4!!! Ämen va? Hur kan man ens vakna då? Är det inte panchisar som vaknar den tiden? Det är ju helt otroligt... Gick i alla fall upp. Kände att det var lite urrigt inne och det visade sig ju bero på att det var frost ute. Satte mig i morgonrocken vid datorn och allt var helt tyst. Den stunden på morgonen är helt otrolig egentligen. Hjärnan är utvilad och man tänker som klarast. Det är tyst. Jag kan göra saker helt i fred utan att man har små händer på låret som vill ha uppmärksamhet......

... så tänkte jag....

...tills jag hör en liten röst prata från sovrummet. Jag kommer in och där sitter han. Vår bebis. Håret står åt alla håll, han ler det största leendet i världen så ögonen knappt syns och utbrister HEEEEEEEJ MAAAAMMMMMMAAAAAA!! Han är sådär härligt varm och nyvaken, han är på toppenhumör (som vanligt) och slänger sig runt i sängen och är på uppenbart bushumör. Han omfamnar mig många gånger och jag känner hur mycket han älskar mig tillbaka.

Vad skulle jag göra utan dom där små söta händerna som kräver uppmärksamhet?

Vad skulle jag göra utan den drä HEEEEEEEEEEEJ MAAAAAAAAMMMMMMMAAAA på morgnarna?

Vad skulle jag göra utan det där underbara leendet som får mig att gråta av en sån otrolig kärlek?

Vad skulle jag göra utan hans varma lena hud mot min?

Vad skulle jag göra utan hans stora kärlek för mig?

Åh herregud vad man kan älska sina barn, det finns inte ord som förklarar hur mycket. Det finns inga känslor i världen som är så starka som de känslor man känner för sina barn. Jag blir knockad ibland, knockad av hur mycket jag känner för dom.... TACK för att jag får känna det!

♥♥♥