5 årig bröllopsdag




Idag är det då den stora dagen. Dagen då vi varit gifta i 5 hela år! Jag kan ärligt inte tro att det gått 5 år sedan vår dag. Det har varit händelserika 5 år, det största som hänt är Milo. Vårt kärleksbarn som kom till oss.


Godmorgon på er! Ja idag firar vi dåra. Jag har planerat maten tills ikväll. Det blir mycket gott kan jag lova och jag hoppas att det smakar i alla gommar därhemma. Elliot ser fram emot kvällen mer än någon annan. När han hörde att jag skulle servera honom en fördrink när han kom hem från skolbussen så lös ögonen riktigt. Han älskar sånt där lulllull min mellanpojke, sin mamma upp i dagen. Thedde kan tyvärr inte vara med då han redan tidigare lovat bort sig på både golf och döma en fotbollsmatch. Han kommer inte hem förrän närmare 10 ikväll, han får komma lagom till snacksen vid TV:n istället. Jag ska sluta tidigare idag och handla det sista, jag ska oxå kosta på mig riktigt fin champagne dagen till ära. Sen hem och städa så huset är blänkande, laga middagen och tända ljus i hela huset. Sen förbereda fördrinken och kanske ta på mig nån finare trasa och locka håret. Man SKA väl göra sig till lite när det ändå är ett lite jämnare år man firar!

Kvällens Meny:


På fredag är det 5 år sen....


På fredag har vi varit gifta i 5 år. 26 augusti 2006 blev jag fru Hermansen. En av det absolut mest fantastiska dagar i mitt liv. Vilken grej det var att gifta sig alltså? Jag trodde aldrig det skulle vara så häftigt!

26:e augusti tjugohundrasex vaknade jag klockan 3 på morgonen. Var helt täppt i näsan, nervös och typ bajsnödighets känsla i hela kroppen. Dagen D var kommen...... jag hade sovit i mamma och pappas luftkonditionerade husvagn med 3 av mina närmaste vänner. Den hade luftkonditionerat mig förkyld visade det sig. Jag fick ca 3 timmars sömn den natten.

Vi gick upp, åt frukost med rosévin till minns jag. Jag åkte och fixade håret, fick skumpa jordgubbar och choklad till. Väl hemma hade moster gjort min brudbukett färdig. Jag sminkade mig och skulle ta på mig klänningen. WHAT??? Den gick inte och knäppa! Hade ju provat den dagen innan och den satt som en smäck. Mamma hade ju sytt den efter min kropp så den kuknde ju inte vara för liten liksom. Antagligen hade jag dagit på mig vätska på natten. Mamma lugnade mig lite och sa att jag bara skulle ta det lite lugnt ett tag så skulle den nog gå på senare. Den gjorde det, utan problem.... konstig reaktion av kroppen.

Dagen blev ALLT vi bara kunnat drömma om. Den blev PERFEKT utan att överdriva det minsta. Jag skulle vilja uppleva det om och om igen....

På fredag är det 5 hela år sen, kan inte fatta att tiden gått så fort. Vi ska inte göra annat än bara fredagsmysa med 3 rätters middag och gott i glasen. Alla ungarna kommer att vara med då det faktiskt vara en stor dag även för dom. Milo var väl en molekyl någonstans i Husbandets pung så han var oxå med på ett sätt kan man säga. :) Själva firandet på tu man hand tar vi när vi åker på SPA nu i höst.

ÄLSKAR dig Tony! Tack för du kom in i mitt liv.... och för att du stannar kvar. Tack för att du älskar mig som du gör! Jag kommer att älska dig till hjulen trillar av.

CHOCK





Hittade en gammal bild på husbandet och min svägerska Madde. Jag
blurrade bort henne för hon tycker alltid att hon blir så dålig på foto! :) 
Snacka om att det hänt grejer sen den här bilden togs. Jag fick ärligt talat
en chock när jag såg husbandet på bilden.

Sitter på min pappas företag och går igenom en del grejer, hittade gamla foton här på datorn. Jag hade helt glömt hur husbandet såg ut. Att han såg ut såhär för 26 kg sen?! Det är helt galet och jag är verkligen inte förvånad över att människor faktiskt inte känner igen honom idag. Idag är han en smal liten pojke känns det som. Jag har dock aldrig uppfattat honom som tjock, mer rund, varm och go! Jag har faktiskt saknat hans storlek en del sen han lyckades gå ner alla dessa kilon. Mest för att han kändes så trygg, stor och nallebjörnig. Men när jag ser den här bilden så minns jag att han inte trivdes med den här vikten. Att han snarkade som ett reaplan på nätterna och att han faktiskt inte mådde bra av sin övervikt, varken psykiskt eller fysiskt.

Jäklarns, jag minns alla gånger vi pratat om att ta tag i vikten. Att han alltid var så uppgiven och inte trodde att han kunde bli smal. Vi har haft miljoners diskussioner där jag försökt peppa honom! Titta NU!? TÄNK, han klarade det. Idag har han en härlig matchvikt som har stortrivs i. Han är så jäkla glad att han fixade det. JAG, som hans livskamrat, är nog ännu gladare eftersom jag ser vad detta gjort honom. Det har gjort honom så gott, faktiskt så pass att han mer eller mindre har ett nytt liv nu. Jag brukar tänka på hans rygg som pajade här i december. Vad hade hänt om han hade alla kilon kvar? Hade detta med ryggen varit ännu värre då? Troligtvis.... 

Vad STOLT jag är över dig TONY! Du har vart så jäkla duktig och slagit alla på käften som nånsin sagt att du var tjock. De flesta som sagt det har inte varit direkt smala själva.... hrmpf! :) Jag har ibland varit chockad när han berättat vad vissa av hans kunder sagt. "Fan vad du har lagt på dig" har dom kunnat börja en mening med. Gör man det? När man kommer in i en butik och ska prata med en säljare! "Fan vad fet du blivit" liksom. Jag blir förbannad! Vart har respekten tagit vägen? Skulle nån nånsin sagt så till mig hade jag brutit ihop eller dragit till vederbörande på käften! Men nu har du Tony fått göra det, 26 kg smäll på käften har du fått dela ut till ALLA som nånsin påpekat din vikt!

Nu är jag där själv, jag har inga 26 kg som ska bort. Däremot har jag 10 jävla envisa kilon kvar. Jag kämpar, jag gråter, jag tränar, jag äter som jag ska, jag ältar, jag hoppas, jag SKA! Kilona ska bort... och du TONY är min inspirationskälla! Kan DU, kan JAG!



När man är för trött....



Jag bara måste BJUCKA på den här bilden! Hahahaha...
det hände i morse och jag fick mig ett gott skratt!

I morse var nog min man lite trött förstår ni. Han kom upp med ögonen halvsovandes. Vid en snabb anblick så såg det ut som en tajt tröja bara. När jag tittade närmare så visade det sig vara MIN tröja han hade nappat åt sig därinne i sovrumsmörkret.

Snacka om trött?? Ser ni så fint ryschpysch han har på ärmarna, och V-ringningen ska vi inte ens prata om. Sååå ljuvlig och vacker redan den första morgontimman! :)

Halshugg mig inte nu min käresta... kunde bara inte låta bli! :)))

5 årig förlovningsdag!



Idag för 5 år sedan friade Tony till mig. Det var en fredag, jag hade precis städat
klart vår lägenhet och skulle hoppa in i duschen när han ropade....

.... "Niiiinaaaa, koooooom".

Lite halvt irriterad gick ned till nerevåningen och frågade vad han ville?

"Jag behöver prata med dig, sätt dig" säger han.

Hjärtat i halsgropen sätter jag mig och undrar vafan han har gjort? Blir faktiskt förbannad. Jag tror det värsta....

"Det är en sak jag behöver berätta för dig, jag har försökt så många gånger men inte klarat det!" säger han lågt.

Jag flyger i taket, hjärtat rusar och jag känner att jag vill kräkas. Han har varit otrogen! Han ska UT den jäveln! Vilken jävla idiot... fuck him! Hur ska jag berätta för barnen? Han har pajjat allt! Hur fan kan han? Vem är hon? Varför? Bla bla bla... går mina tankar runt.

"Men vafan är det då säg nu?" utbrister jag!

Han börja babbla en massa om att han varit kär i mig sen första gången vi sågs, att jag var kvinnan i hans liv...

Jag tänker här att han ju måste vara en total idiot alltså, ska han göra slut och berättat att han knullat en annan på det HÄR sättet. Min hjärna fattar verklligen inte, tills han....

...ställer sig på knä på golvet. Gräver i fickan och tar upp en liten låda med en helt underbar ring i vitt guld och säger:

"Vill du gifta dig med mig?"

Jag small av totalt, jag grät, jag skrek och jag skrattade, allt på samma gång.

"JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA" fick jag fram!

Det blev en mysig kväll med gott att äta, gott att dricka, ringa runt till nära och kära oc berätta att vi skulle gifta oss i Augusti. Det kanske roligaste av allt var att det stod den 14/2 2006 i ringarna, men Tony orkade inte hålla sig ända till den 14:de... så det blev den 10:nde. Det ringar in honom totalt som person, precis så är han min älskade man.

LOVE U BABY!

Snart 5 år



Här har ni min vänsterhand. Där finns först en förlovningsring (den lite
bredare), sedan är det en vigselring (lite tunnare för att få plats på
mitt finger) och sedan en silverring jag fått av min mamma!


Vi valde släta enkla ringar. Eller vänta nu, jag valde fan ingenting. Det var husbandet som valde hela skiten med tanke på att han fria med ringen i lilla löddan. Men, min Tony hade varit sååååå observant och pejlat vad jag ville ha för ring. Jag ville ha en enkel slät vitgulds ring, det fick jag oxå! När det sedan ett halvår senare var dax att gifta sig så blev det en likadan fast lite tunnare för att få plats, en lika bred fick jag klaustrofobi i. Gick inte och böja fingret.

Det börjar bli dax att putsa dom igen. Det var ett tag sen nu och dom blir otroligt fina när man putsar dom. Sedan har vi varit gifta i 5 år i år! Är det inte då man får nån slags fin diamant på ringen.... som typ "Tack för att du orkat vara gift med mig i 5 år" diamant?! :) Och på tal om att vara gift i 5 år. Det innebär att vi om mindre än 2 veckor varit förlovade i 5 år oxå. Den 14:e februari 2006 står det i ringarna, men han fria den 10:e februari, för han orkade inte hålla sig längre. Min man är som ett barn när det gäller såna här saker. :)

5 år?????

Det är helt sjukt vad tiden går fort..... men det har varit 5 jäkligt fina år ska jag säga.


Promenad SCHEISSE tidigt



Vaken sen klockan 4. Somnade 9 så jag antar att
mina 8 timmar numera är 7. Vaknar av mig självt
och somnar inte om så att jag......


....skiter i det här, klär på mig och tar en promenad nu! När jag sen kommer hem ska jag köra mitt träningspass, ska väcka husbandet oxå. Han ska börja träna nu säger läkaren.

Vi var där igår och fick ett utlåtande angående hans rygg. SOm det ser ut JUST NU så kommer det inte att bli någon operation. SKÖNT kan jag känna, usch.... gå in och rota bland nerver och skit gör mig jätteorolig. Nu verkar det som att hans rygg repar sig som den ska, dickbråcket finns fortfarande kvar men det verkar som att det är på väg att läka ut. Om 4 veckor ska han ringa läkaren igen, är det fortfarande en nervirritation som det är nu så tar vi ett nytt beslut då, men det ser i alla fall ut att gå åt rätt håll. Wieeeee.....

Fredagsmys och tillbaka från akuten




Denna lilla glädjespridare låg i brevlådan. TACK för att
det fanns nåt att glädjas åt denna dag som annars känns
rätt trist och jobbig.
Milobebis första fotografering på
dagis. Vår lilla solstråle... Det hade inte varit så kul
med fotografen men jag tycker han lyckades bra ändå!


Ja, nu är det inte längesen vi landat hemma från akutens alla turer. Vi har som sagt suttit där sen kl 07 i morse, vi var hemma nån timma för att återvända. Magnetröntgen är gjord och det visar självklart att det är ett diskbråck som drabbat husbandet. Det man ville kolla var hur "allvarlig" den är eftersom han i morse fick svårt att kissa. Det kan bli svårt att kissa och det är INTE bra. Dock så kan det bero på faktorer som en svår värk, en nervvärk som han har. Nu har han fått utskrivet lite knark... i fom av morfin, diklofenak och alvedon full dos ska tas dagligen. På måndag ska det pratas om det blir någon operation eller inte, det måste liksom släppa lite i smärta så man ser att det går åt rätt håll. Det är där vi är nu. Inte kul alls detta, för någon. Det är otroligt synd om honom och han är mer eller mindre invalidiserad av detta. Sjukskriven till den 26 december till att börja med. Han som är en väldigt lojal arbetare mår ju inte alls bra utav det men det är som det är. Vad göra?!

Ikväll kör vi ändå på med fredagsmys. Jag har hällt upp ett glas vin som smakar sådär eftersom jag inte riktigt återhämtat mig från magsjukan känner jag. Men vi har ätit, godiset är upphällt och vi väntar på att IDOL ska börja. Man gör så gott man kan i vår nuvarande situation, inte sant?!

Sen är det ju något väldigt stort som händer imorgon! VÅR MILOBEBIS FYLLER 2 ÅR!!!!! Det är inget som glömts bort under denna annars väldigt tuffa vecka. Presenterna är inhandlade och fikat förberett för morgondagen. Mammagrupps frukosten som var planerad har vi skjutit på en vecka, kände att det blev lite övermäktigt att hinna med imorgon. Imorgon bitti sjunger vi för vår 2 åring så det skallrar i huset. På eftermiddagen fylls huset på av nära och kära som ska fira Milobebis som alla oxå har förståelse för vår situation just nu. Det ska faktiskt bli skönt att träffa alla litegrand. Man behöver ha dom nära när det är lite tufft, kan inte ni känna så?

Bloggen har blivit lämnad åt sidan denna veckas sista dagar, ni förstår säkert varför. Nu hoppas jag på lite vändning här hemma. Värmen är ännu inte tillbaka trots att vi hade gubbar här hemma idag, vi fortsätter med raggisarna på. Thedde har återhämtat sig nu och vi hoppas att husbandet slipper. Så snälla.... vänd nu va?!

Ha en fin fredagkväll bloggisar! ♥

Diskbråck och kaos



Så himla fint, vit amaryllis är nästan oxå ett måste i
våra vintervita hem. En vit kruka och lite grönt så
har man en väldans fin uppsättning! Lite fint i ett
annars "tråkiga besked" inlägg!


Ja, jag börjar med nåt så fint som en amaryllis och fortsätter med BLÄ BLÄ BLÄ BLÄ BLÄ BLÄ BLÄ BLÄ!!!!

Jo, ni förstår att så känns det just nu! Husbandet fick sin "dom" idag och det visade sig sig vara akut diskbråck. När han ringde mig med gråten i halsen från jobbet vid klockan halv 10 i morse förstod jag att nu måste vi fasicken göra nånting. Jag körde honom till grannen, ja vi bor granne med en kiropraktor som ska vara väldigt bra. En trappa ner bara. In där och han fick tid bara nån timme efteråt. Han kan inte gå ordentligt, inte sitta ordentligt och när han ligger så kan han knappt vända sig. Det ÄÄÄR synd om honom på riktigt nu.

Kiropraktorn visade sig bli riktigt jäkla förbannand på läkaren som husbandet var hos igår. "Vad är det för en jävla idiot???" undrade han svärande?! "Detta är det mest solklara fall jag sett på diskbråck! Såg inte han det igår då vet inte jag vad han är för läkare! Byt direkt!!!" nästan skrek han. Han ska nu skriva ett brev som husbandet ska ta med till sin läkare. Han yrkar på 6 veckors sjukskrivning, inga lyft, inga böjningar, ingen belastning what so ever. Absolut inget stående eller sittande långa stunder. Så, det betyder inget jobb för hans del. Det känns lite som att nån skämtar med oss nu! Som att det liksom börjar bli rågat....det där berömda måttet?

Ska inte typ himlen ramla ner på oss snart oxå?

Eller nån sno vår bil?

Eller att man blir rånad på gatan?

Man börjar ju fasicken undra?! Ok, jag har sagt att man alltid ska tänka postivit... jag GÖR det. Men just i detta nu orkar jag inte. Ja, vi har varandra och vi är friska och vi har mat på bordet men ibland lessnar man. TOTALT!! VAFASEN..... räcker det inte lite nu? Blev nästan full i skratt idag när dagis hade skrivit en liten sån "Detta pågår just nu" lapp. Det är nämligen så att för dagis börjar det oxp bli måttet rågat. En är gravid och mår piss, en har ramlat och brutit armen, några är magsjuka och jada jada. Så på listan stod det:

HÖSTBLÅSOR
MAGSJUKAN
BRUTNA ARMAR
GRAVIDITET
SNÖKAOS

Haha, lite kul att alla behåller humorn när allt liksom är lite åt helskotta. En av dagisfröknarna tyckte faktiskt oxå att det liksom räckte för vår del just nu även om dom har det som dom har det. TACK för omtanken säger jag.

Nu måste jag vara en god fru, bära ett rätt stort lass själv eftersom han inte klarar så mycket just nu. Jag ber till högre makter att han snart får bli bra. Det är inte kul för nån detta. KRYA på sig husbandet. Vi klarar det här tillsammans. Det är väl så man säger? Om nån fixar ett fett spa till mig efter att detta är över så skulle jag bli väldigt glad och tacksam!

Nu ska jag laga mat, och skulle behöva plocka, skulle behöva slutaföra några jobb till men jag är helt slut. Jag vill gå och lägga mig under täcket men.... KOM IGEN, KÖR BA!!

Tack för att ni finns alla, och tack för kommentarer, jag blir så glad för var och ett!!! ♥

Nu jäääääävlar !!

He he !! Husbandet taking over !!WHAAATS UUUUP !!! Nina slaggar soffan och resten av gänget snarkar också. Snart ska jag också joina dem i jakt på nattlig gunst. Men det får vänta en liten stund.. Försöker övertala mig själv att jag är yngre och kvällspiggare än vad jag egentligen är. Som när linserna rinner ur mina ögon för att jag fultjurar av trötthet men skyller på att det var ett oootroligt jobbigt avsnitt av hem till röda huset i repris. Eller som när jag tar och börjar tugga tuggummi för att inte somna halvliggandes över soffbordet i en sista jakt på att byta kanal för 214321 gången. Skapligt man ställer om klockan efter att man blir farsa. MEN.. Jag ska inte säga att jag avundas dom som kilar upp ur sängen 5 minuter innan jobbet börjar och kommer dit med frugans gamla stringtrosor över huvudet för att dom vart så frukostgroggy att dom inte ens kommer ihåg hur dom tog sig till jobbet eller varför i helvete det luktar fisk överrallt ( trosorna). Nää.. Gillar lååånga dagar där allt inte behöver vara action el. drama. Bara hederligt glida runt i morgonjamas och utdela det morgonbestämda onda ögat till katten som skitit så illa att duschen packat ihop sig själv och flyttat till Darfur... Och där finns det inte ens VATTEN. Då är man sugen på att köra över katt(astrofen) med milos lilla bil.. over and over again. Men det är så najs att vakna och faktiskt få lite tid med frugan och kidsen och gå igenom nattliga barnskrik och diverse kramper så man vet att alla är OK för ännu en dag. CHECK !!! Avslutar med en liten..el. nää.. en STOOOOOOR jävla känga i arslet på den doktorn jag hade idag när vi undersökte min rygg. Jag skiter fullständigt i om jag är 30år el. om du är trött. Du ska behandla mig som ett jävla jesus spädbarn när jag kommmer in till dig. Jag har ONT, mår DÅLIGT, är HUNGRIG efter alla timmar på vänt och DÅ SKA JAG INTE MÖTAS AV NÅGON SOM SER UT ATT INTE BRY SIG ETT JÄÄÄÄVLA SKIT om vad som hänt mig. Det var som att skaka hand med en död jävla torsk. Slappt handslag och ointresse gjorde i detta fallet mig helt vansinnig.. Fel människa på fel plats. Jag säger bara... Hoppas du fick en bra koll i skrevet på mig när du lyfte mina ben. För där på kalsongen hade jag ett litet hål. OCH där tittade min pung ut och gav dig fingret din jäkla tomte. Over and out !! Gooooodnight.

Husbandet som liten



Ni måste ju bara se detta?! Tog bild på
en bild som svärisarna har på väggen
där hemma. Det här är min man i
fjärde klass..... ämen guuuu! Han är så
söt så jag vill äta upp han ju!

Tänk vad en människa förändras med åren... Såhä har min man förändrats. Nu har han ju förändrats ytterligare då bilden som vuxen är "tyngre" än han väger nu. Men ser ni ändå likheten!? Jag ser likhet på dom där pliriga glada ögonen, hans söta mungipor ser fortfarande ut sådär och utan vax är håret precis sådär lockigt!

Älskar dig!


När en karl blir sjuk....



Glömde ju.... ja egentligen har inte bilden något med det jag ska ta
upp att göra, men han är med på bilden. Ja han jag ska prata om
alltså!

Jag glömde ju att vi i familjen nu efterlyser sympatier. Sympatier utan dess like.... Karln i huset är sjuk!!! Slå på gongongen, dra på katastrof larmet, badda panna i 150, spring med Ipren, och glöm bara inte det viktigaste: TYCK SYND OM! Det tror jag att vi som kvinnor kommer väldigt långt på, att vi tycker synd om. Jag tror att 75% av sjukdom blir bättre bara vi pratar med en mjuk (nästintill som vi pratar med bebisar) röst, klappar lite på honom och sen ska vi nog upprepande säga:

"Nej, inte behöver du göra det där, du är ju sjuk!"
glöm för allt i världen inte bebis rösten.

Titta gärna på honom med lite snett huvud och le lite. Då känner han sig speciell, och som att du är hans lilla mamma som tar hand om honom nu när han är sjuk.

Jag tror att detta sättet är det bästa för att få detta att gå över snabbast möjligt. Daltar vi inte så blir processen väldigt utdragen och man kämpar mot ett berg som skulle få Mount Everest att rodna i jämförelse! Kvinnor, ge bara efter... dalta för allt vad ni är värda så är processen kort. Sen ska vi inte glömma när det blir PAYBACK time! När det är dax för oss att insjukna... då drar vi på femmans växel och plattan i mattan vad gäller PAYBACK.

Men jäklar... jag kom på en sak! Jag har PMS en gång i månaden. Det kanske får räcka så.... nej, nu ska jag dalta lite. Har inte tid att blogga då ifall min äkta hälft vill ha något. :))))

Krya på dig husbandet! Bli frisk SNART! Jag daltar...

ROCKABILLY FEST IKVÄLL



Jag börjar med att bjuda på dagens utväxt! :) Ja, den går inte av för
hackor minsann. Ska inom en snart framtid råda bot på det. Men just
nu finns inte tiden. Men lite råttfärgat mörkbrunt som grund kan väl
vara jättefint det?



Det ena långbordet. Det är amerikanska flaggor, 50 tals tjejer på
servetterna och på det lilla underläggen på bordet. Vi äter på papp-
tallrikar och dricker med sugrör. Jag har oxå kittat med en ljusslinga.



Det hela ska ju vara en smula överdrivet, lite kitschigt. Nästan så man
tror att man hamnat på buttericks fast inte. Här en guldklädd vägg med
tjejer på. Har oxå fått låna en postlåda a la american 50 style!



Gamla posters.....



Jag har tillverkat lite prickiga blomster...

Ja sådär ja. Nu har vi då fått till det här hemma. Tror jag. Nu är det bara lite städning kvar och sen den största biten. Jag ska röra i grytorna som en besatt. :) Som vanligt när det nalkas någåt sånt här så får jag dimpen och vaknar halv 3 inatt. Inte sovit sen dess. Milo strulade till halv 4 och sen var hjärnan redan igång och planerade för kvällens fest. Vår trubadur Anders var hit igår och rekade läget för var hans grejer ska stå. Jag har varit på några fester där han spelat och det har varit riktigt bra. Han är väldigt bred i sin musik och bjuder på sig själv. Sånt gillar jag. Behöver ni en trubadur för hemmaspelning eller någon anna större festlighet så tipsar jag om Anders!! Ska ta reda på hans hemside adress så länkar jag sedan!

Outfiten då, jag har 2 att välja på och kan inte riktigt bestämma mig. Har frågat husbandet och han ville inte att det skulle vara så mycket tuttar! :))) Vi får se vad det blir till kvällen? Han ska raka sig en mustasch kvällen till ära och jag dånar nästan av. Hahahaha, kommer jag kunna sluta skratta?! Vi får väl se! Självklart kommer jag att bjuda på bilder här inne sen! Hihi....

Nej, nu måste jag sätta igång. Ha det så fint... ♥


Rockabilly fest



Ja det här skulle man kunna tro var en rebus av nåt slag... men det här är vad jag har att röra
mig med när det nalkas 30 årsfest till helgen!

På lördag är det då dax att fira husbandet EN GÅNG FÖR ALLA! Det är Rockabilly tema för hela slanten. Festen kommer vi att ha hemma efter en del avhopp, mysfaktorn blir nog oxå högre när man håller till på hemmaplan och kan fixa och trixa lite! Vi har ju ett stort matrum och det är där jag ska duka upp med 2 långbord. Igår var vi och handlade till alla attiraljer som kommer att krävas för att hitta den där ROCKABILLY känslan. Det här ovan ska hjälpa mig att hitta den känslan.... vi får se hur slutresultatet blir, ni kommer såklart att få ta del av det sen när det är klart. Det ska ju vara lite kitchigt sådär, jag har letat efter info på nätet och hittat en hel del kul idéer.

Nej, nu ska vi åka till dagis. Idag förberedelser för festen hela långa dagen!

Husbandet 30 år!



Bilfärd mot den stora huvudstaden, det var rödtjut i PET flaskan och
hela kittet!




Husbandet i sitt riktiga ESSE! Nykidnappad och allt....



Tonys lillebror Tobbe var chaffis. Här fick han avnjuta en härlig
lättöl. Han var tapper denna kväll. Mycket tapper.




Kimmo och Malin, vårat sällskap denna kväll!



I´m on fiiiire!!



Ute i baren där vi stod och väntade på att Daugtry skulle börja spela.



Är vi inte ROCK `N ROLL så säg?! :) Kan säga att det där djävuls-
tecknet visades lite fööööör frenetiskt. GRÄNS skulle man nästan
kunna säga!



Bite me baby!



Wohooo... gu så kul vi haaaar! :)



Malin och jag. Hihiiii.... här ser man att vinet gjort sitt! :)



Här med tror jag....



Holaaaabaaaaloooo!



Här ser vi John, husbandet storebror med sitt band Mother Misery på
PUB ANCHOR i storstaden. Vi hann dit för att se dom oxå! Inte illa....






Ja, vad säger man. Snacka om hektiskt det varit i några dagar nu. Därav lite tystnad på bloggen oxå. Jag har ju suttit och ruvat på en hemlis som jag såklart inte kunnat dela med mig av här på bloggen! Jag hade ju inplanerat en kidnappning av min man i torsdags. Det hela började som en spontan diskussion med en kompis på fejjan, för att sluta i sagt och gjort.

Daughtry ni vet? Han som kom 3:a i American IDOL för nåt år sen. Husbandet diggar honom som tusan så det var ju PERFEKT att han dök upp just nu!



Han hade spelning på Debaser i Sthlm. Det hela passade så bra att det var dagen innan husbandets födelsedag. Jag rekade läget med hans chef om ledighet några timmar på torsdagen, sen semester hela fredag. Det gick bra. Sen fixade och trixades det lite med dagis, hämtning och ungar.

Med en kasse gott från bolaget och en present i form av en fin tischa begav jag mig till husbandets jobb. Där stod jag med bolagskassen och han frågar: VA GÖÖÖÖR DU? VA GÖR DU HÄR? Hihi....Han berättade i efterhand att han reagerat på att jag lockat håret. HAHAHA, där hade man råkittat sig och han ser bara att jag lockat håret. HAHAHA! Typsikt karlar! I alla fall så berättade jag att han slutade nu och att han skulle ta på sig presenten och  öppna en öl. Min lilla gubbe fixar ju inte riktigt sånt här, han var totalt förvirrad och sprang omkring som en yr höna och tjabbla om att han ju var tvungen o jobba, han hade ju saker och göra!! :) PUCKO!!!

Därefter begav vi oss till våra kompisar som oxå hade biljtter till Daughtry och käka lite middag och drack lite gott. Sedan blev det skjuts till Sthlm. Daughtry var bra, det lilla jag såg. Jag är ju typ kortast i Europa varför jag sällan ser nåt på såna här tillställningar. Vi gav oss av lite tidigare då vi skulle vidare till nästa konsert. Husbandets brorsa skulle lira med sitt band oxå. Det blev en skitkul (sen) kväll och husbandet var helt ovetande men otroligtnöjd! Det var riktigt skoj faktiskt.

Igår var våra familjer här och firade husbandet. Middag med lite vin (inte för mig som inte pallar), och småprat. Han fick fina presenter hörrni.

* 1 back pilsner! :) Han ÄLSKAR ju öl.
* Fallskärmshopp!!!!!
* Blommor
* Pengar
* Lite sexleksaker ;)

Han är en nöjd 30 årig man idag. Vi har en sjuk bebis här hemma dock så nu blir det lugna puckar hemmavid. Känns ganska skönt när ståhejet lägger sig och vi bara får ta det lugnt igen. Milo är lite förkyld och har lite feber, dock inget man märker på honom som tur är.

PSST: Han ska få börja blogga här inne hos mig varje Lördag. Det är en utav 30 årspresenterna jag gett honom! Första inlägget kommer lite senare ikväll!

Såhär är det att bli 30 år!



Jajjemen, snart är en ny era här! Nya dörrar kommer att öppnas. Dörrar man, i ärlighetens namn, blir lite förvånad över. Jag skulle vilja säga att man blir lite smått chockad. Därför tänker jag presentera dom för dig Tony som den goda frun jag är. Jag vill att du ska vara väl förberedd inför det nya som nu startar i ditt liv. Den glada 30 årsåldern är här...inom kort.

r radar jag upp dörrarna för Dig husbandet:

* Finns inget "festa flera dagar i rad" längre. Anledningen är att Du helt enkelt inte fixar det längre utan att vilja hänga dig själv efter festdag 1! Du kommer att kvida i soffan och ångra varenda öl du druckit och lova dig själv, dyrt och heligt att ALDRIG mer dricka. Skulle någon ens föreslå en festdag 2 skulle du tappa färger i ansiktet och vilja flytta till Haparanda. Din festartarm har blivit 30!

* Att delta i någon sport är himla kul. Även för en 30 åring. Korpfotboll, fan vad kul. Helst när det liksom är lite på skoj. Fasen,  takterna sitter väl i sen man spela aktivt. Man ger sig ut på planen och göra några ryck, man skakar loss låren och så kör man. Efter bara 2 ryck till på planen känner man en svidande känsla längs hela ryggraden. Varenda muskel i din kropp skriker sluta, det värker som ett bowlingklot slungas mot Din rygg konstant, ändå fortsätter man. Man kan ju inte banga, fan man är ju ung. Dagen efter är det jag som kommer få lyfta dig ur sängen, ta på dig dina kalsonger. Tvätta ditt hår och skjutsa dig till jobbet. Din kropp har blivit 30!

* Gå på krogen är ju kul. Ellerhur? Det gillar ju både du och jag. Det som blir lite annorlunda är att man som 30 åring känner lite annorlunda inför sina krogbesök. Man kan, om man har otur, bli betraktad som förälder eller bara en jäkligt äcklig ful gubbe som är och spanar på småbrudar. Här kan man göra ett val, antingen så fortsätter man festa på som vanligt och riskerar att bli sneblängd på om man möter på dom på stan. Eller så avstår man och håller sig till finlandskryssningar, 40 årsfester eller reunionfester. Där kan man hooolabalooooa precis som förut, har man tur kan man uppfattas som jäkligt cool! Din coolhet har blivit 30!


* Kolla film till sena nätterna, kliva upp kl 07 och dra och jobba. Va? Näää, inte längre. Nu planeras det noggrannt. Ska du orka se en hel film måste den på senast 8 för att du ska komma i säng i tid för att orka upp. Detsamma gäller sex! Din sömnkvot har blivit 30!

* Äta feta måltider vilken tid på dygnet som helst? Absolut om du planerar att rulla fram på din 40 årsfest. Men ska du hålla vikten eller t.o.m gå ner i vikt måste du höra upp. Vi snackar gå ALL IN, alltså MAJOR späka din kropp, ta in VRÅLARSENALEN vad gäller att tortera dig själv så till den milda grad att det smakar blod i din mun. Detta kommer oxå att ta tid, det kommer inte vara som nu. Äsch, håller igen lite och tar ett par promenader i veckan. Nej, det där kan du glömma. Håller du den farten kanske du inte rullar fram på din 40 årsfest, men du kommer kanske få lyfthjälp in på din egen fest. Din ämnesomsättning har blivit 30!

Jag slutar här för att inte förstöra din födelsedag. Men, jag vill att du är väl förberedd på vad som komma skall. Jag finns här vid din sida och kan visa dig vägen. Jag har vart här nu i 8 år och har lärt mig mycket om 30 årsåldern. Det finns så himla mycket positivt oxå, titta bara på mig?! :)

ÄLSKAR DIG TONY! Snart är du 30, bara 1 dag kvar nu! ♥

Ps: Har jag glömt nåt på min lista frågar jag mina läsare? DS

Den virtuella inbjudan!



Hihi, här är den då! Den där inbjudan jag pratade om. Tänkte ni oxå skulle
få ta del av den. Tyvärr kan jag inte bjuda er alla men inbjudan kan ni få
kika på! :)

Här är då den där inbjudan jag pulade med under en hel förmiddag. Det är lite kul att föra en virtuell inbjudan i dagens IT samhälle. En vanlig pappersinbjudan känns väldigt förr, även om det oxå är väldigt trevligt att få. Jag hade rätt kul när jag satt och gjorde den här. Hahahaha, jaja...  Kika så får ni se! :)

Rockabilly = jag! 3 dagar kvar....



Wohooooo....loook at me?!!

HAHAHAHA, så... nu har jag skrattat åt den här bilden oxå. Jag satt och gjorde en virtuell inbjudan till Tonys fest igår. Snacka om att jag hade roligt. Det var första gången jag gjorde det så det var lite pickel skulle jag vilja säga. Tänkte faktiskt att jag skulle publicera den här på bloggen oxå så ni får se den. :) Det var lite kul när jag skulle klistra in lite huvuden på olika bilder, om man säger såhär. Mitt photoshop arbete är under all kritik med tanke på hur bilderna slutligen blev. HAHAHA... kolla den här t ex. Jaja... samma hudfärg och allt. :/

Temat på 30 årsfesten kommer att vara Rockabilly, därav bilden. :)

Nehe, nu ska jag jobba lite här vid datan. Ha en fin tisdag hörrni, ikväll är det premiär för DHW och Cougar Town. JIPPIIII! ♥

Tony fyller snart 30 år! 4 dagar kvar!









TUMMEN UPP! Snart fyller jag 30!!!

Ja ni må trrrrrro att planeringen är i full gång. Husbandet Tony fyller 30 på fredag. Den 8/10 blir han 30 hela år!!! ÄNTLIGEN kan jag nästan känna. Skönt att han är på rätt sida om strecket. Idag kommer inbjudningarna till 30 årsfesten gå ut. Nu har vi spikat det mesta och kan därmed skicka inbjudningarna.

TÄNK, när vi träffades var han en liten pojke med häng på brallan och kepa. Idag är han en farsa med hår på bröstet och lite mer bekymmersrynkor. (Vem får inte det med mig..... :)) Tiden går så sjukt fort. Jag minns min egen 30 årsskiva men den känns jäkligt längesen. Hmrph, det ÄR den oxå. Det är 8 år sen. Man får bara inte tänka på åldern som en siffra för då kan det lätt bli lite bisarrt.

* När jag fyllde 13 år och fick min mens var husbandet 5 år. Gick hos dagmamman och kunde knappt prata.  
* När jag flyttade hemifrån i 16 årsålder blev husbandet 8 år och en stolt 2:a i skolan. Inget etta plättare längre!
* När jag fyllde 18 år och fick mitt körkort fyllde husbandet 10 år och började 4:an i mellanstadiet.
* När jag fyllde 20 år och gick på bolaget blev husbandet 12 år och hade inte ens kommit i puberteten.
* När jag fick mitt första barn i 24 årsåldern hade husbandet som 16 åring fått köra moppe i ett helt år.

Ja ni förstår vad jag menar va? Det är tur att den skillanden idag inte är och känns så stor som den skulle gjort då. Som att jag tänker att den Thedde ska gifta sig med i framtiden idag är 22 år. Eller att Elliots blivande är 20 år fyllda. BRRRRRRR.... Men inget konstigt som sagt om 10 år! TUR DET!!

Ja, denna veckan går i planeringens tecken. Det ska planeras för fredag då våra familjer kommer och firar husbandet. Det ska planeras för 30 årsfesten oxå. Sen ska jag försöka vara en förträfflig fru hela veckan fast jag tampas med PMS.

Hurra för Tony hela veckan!!! ♥♥♥

Bröllopsdag 2010 - 08 - 26






Igår var det 4 år sedan vi gifte oss. 4 härliga år har passerat och mycket har
hänt! Vilken resa vi gått igenom.... hoppas på många härliga år tillsammans
med dig Tony! Du är mitt allt.....

Igår var det den 26/8. Vår bröllopsdag. 2006 var året. Vilken dag! Det var fantasstiskt från början till slut och jag minns det så tydligt än idag. Ibland tittar jag på foton från vår stora dag och längtar tillbaka. Det var en sån känslosam dag, en dag som var så härlig ur alla synvinklar.

SYMBOLISKT
..... för att min pappa hade så svårt att acceptera min separation och att jag träffat en ny man. Pappa är väldigt finsk och gammeldax..... TILLS den dagen husbandet tog tag i saken och tog ett snack över en whiskey med min pappa. Förklarade att han älskade hans dotter och hennes barn, att han ville vara en del av hennes liv. SKÅL sa pappa så var det klappat och klart. Sen den dagen har Tony varit given i vår familj. Min pappa överlämnade mig till Tony i kyrkan. EN otrolig viktig och betydelsefull symbol för oss. På bröllopsmiddagen höll min pappa ett så fint tal. Ett tal där han välkomnade Tony in i familjen. Jag grät flooooder!

VÄNNER
....som till en början hade svårt att acceptera oss. Dels för vår åldersskillnad, dels för att folk bara inte ville acceptera husbandet och mig som ett par. Den här dagen, då ALLA vänners närvaro vid bröllopet gjorde att vi kunde stå där.... med leenden upp till öronen och tänka att! KOLLA!!! Vi lyckades ändå.... det var viktigt. En vän till mig höll oxå ett sådant tal. Ett tal där hon medgav att hon inte trodde på det till en början... men att hon var helt övertygad att vi var ämnade för varandra. Jag grät igen!

TACK TONY för att du finns i mitt liv! DU är VIKTIG för mig..... du har alltid funnits där för mig. Jag vet oxå att du kommer fortsätta vara det....

ÄLSKAR DIG TILLS HJULEN TRILLAR AV!!! ♥♥♥

Igår när jag då kom hem sent från jobbet hade husbandet dukat upp VÄRLDENS middag. Det var tända ljus i hela lyan och det doftade underbart. Jag fick oxå en present... ännu en berlock till mitt Thomas Sabo armband i form av en döskalle. Den ska representera honom på mitt armband.

Jag som bara hunnit med att jobba denna veckan ska faktiskt idag åka iväg och ge igen..... hitta nåt fint (äsch, fan husbandet läser ju här). Skitsamma... han känner mig så han vet nog att jag planerat det ändå! Först städa och umgås med min Milobebis!

Bild på min berlock!





0362-001-12

Tidigare inlägg
RSS 2.0