Milobebis 2 år



Jaaaaaaaa må han leeeeeeeeeeeva!!! Ja må han leeeeva!

För 2 år sen hade äntligen den dagen vi väntat på så länge kommit. Husbandet hade längtat, hoppats och trott att "Nu är det nog dax" ett antal gånger. Dock alltid för att bli lite besviken när det inte blev så! Kl 4 (som igår) satte värkarna igång och kl halv 2 på  natten åkte vi in för att äntligen få föda fram vår lilla Milobebis som vi så länge längtat efter.

Exakt den här tiden höll epiduralen som bäst på att värka. Jag hade bett personalen om ursäkt ett antal gånger och låg och återhämtade mig efter att ha haft värkar i 19 timmar och äntligen fått den där epiduralen som funkade. Då visste jag inte att snart skulle det det riktiga arbetet börja. När det skulle kännas som att jag skulle bajsa på mig vilken sekund som helst för att trycket neråt var så enormt. Jag hade precis fått veta att vi troligtvis väntade en väldigt stor pojke och att jag därför inte skulle få stå och föda som jag ville! Jag var nervös men sååå förväntansfull att äntligen få göra kärleken i livet till pappa.

Klockan kvart över 12 såg barnsmorskan att NU är hon öppen 10 cm, det är dax att föda barn på riktigt. Jag gav upp många gånger på vägen när jag av trötthet inte längre orkade pressa. Men serru, där fanns en barnmorska som visste hur man skulle pumpa ur det sista krafterna på en arg finska som låg och var på väg att kapitulera totalt!

När jag för 100:de gången säger att jag inte vill längre, att jag inte kan, att jag inte orkar så tittar hon på mig och säger:

"Så vad vill du vi ska göra? Ska vi packa ihop hela skiten och gå hem hela högen eller ska du ta i för kung och fosterland och trycka fram den här pojken som nu måste komma ut?" sa hon med bestämd röst.

Jag blev stum och pep fram ett:

"Ok, jag försöker väl ett tag till då!"

Sen tröck på jag på utta helvete..... herregud, jag har aldrig i hela mitt liv tagit i så mycket och jag trodde på riktigt att mitt huvud skulle spricka men jag sket i det. Bara han kommer ut. Och det gjorde han.

Kl 12.45 kommer en flämtande, pipande, stor, lite blå pojke på nästan 5 kilo. Han var så tagen av sin färd och sitt dygn i min mage. Han låg där länge och väl och betraktade oss, och den här kalla världen han hamnat i. Hans pappa grät floder och kunde inte tro att det var sant, jag grät floder och kunde heller inte tro att det var sant. Vår lilla gosse, en alldeles perfekt pojke med kolsvart kräftspa luktande hår. Ja, hans hår luktade kräftor, vi vet inte varför!? Haha... konstigt va?!

Idag fyller han 2 år! Han har fått massor av presenter under hela dagen och vi har tagit bilder på allt. Han leker med sina saker för glatta livet och förstår nog att idag är en allldeles speciell dag!

Vi älskar dig lilla hjärtat ♥. Tack för du kom till oss! Grattis på din stora dag!

// Mamma, Pappa, Thedde & Elliot


Välling byte



När man hoppar från fullkorn till vanlig havre kan det se ut såhär. Den milda havrevällingen har Milo ätit från han var ett halvår, men var efter han vuxit så har oxå vällinge hängt med. Nu har vi bytt ner oss, ja i åldrarna alltså!

Vill ju såklart uppdatera er vad gäller Milo läget. Inatt har varit en hyfsad natt, inte som den natten med 10 timmar (drömmer mig bort) utan ett hyfsad om än inte BRA!

NATTNING:

Hur:        
 Helt utan krusiduller, trött bebis som vill sova i sin egen säng!
Välling:     2 flaskor á 275 ml
Magen:     Inga konstigheter, inga brontofisar bara lugn och vi slipper gasmask.

UPPVAK:

Kl:
            24.00, gnyr. Vill ha välling men inga utbrott eller gapskrik och svår att få lugn. Äter välling somnar om.
Välling:    1 flaska 275 ml
Magen:     Inga brontofisar, inget hålla sig på magen, inget sträcka sig raklång. Fortfarande inga gasmasker. 

Kl:            04.00, gnyr. Inte skriker. Gnyr
Välling:    INGEN, bärs istället över av okonsekventa husbandet till vår säng. Jag kliver upp.
Magen:     NADA, INGET, NOTHING. Somnar om helt lugnt! 

Facit, vi byter nu till havrevälling efter att ha blivit påläst på nätet igår och fått en hyfsad natt direkt. Mååååånga föräldrar berättar om barn som sovit väldigt oroligt, haft lite magknip, ätit flera flaskor välling nattetid och framförallt hållit sig mätta hela dagen på fullkornsvälling. Summa sumarum blir att Milobebis skiter i att äta sig mätt på riktig mat på dagen eftersom han fyller sin kvot nattetid. Den onda cirkeln är ett faktum. Nu kör vi såhär. Sen läste jag om att göra vällingen mer och mer blaskig nattetid så att det liksom inte tjänar nåt till att äta den mer. Det är nästa steg.

UPP TILL KAMP NU INNAN JAG FÅR FNATT
NU SKA MILOBEBIS SOVA EN HEL NATT!

UPP TILL KAMP NU INNAN JAG FÅR FNATT
NU SKA MILOBEBIS SOVA EN HEL NATT!

Låt ropen skalla bloggvänner........


UPPDATERING:

Husbandet kom upp nu och gör i ordning en flaska välling. Men, kl är 05.46.... fortfarande en hyfsad natt...

Den morgonen....





Den där morgonen.... ni vet den där morgonen. Den där morgonen
som vi sitter och minns i detta nu. Den morgonen.... mmmm!

Nej, jag har inte blivit puckad. Sitter bara och minns tillbaka till morgonen då Milo sovit 11 timmar i ett bräde. Såhär glad var han och jag fick föreviga det, för att minnas, för att hoppas, för att fortsätta tro att snart.... SNAAAART kanske det inträffar igen! Han var så glad min lilla lärka där i sin säng, det första han sa var "Boken". SÅ då läste vi även en godmorgon saga.

Kom snart igen "sova i ett bräde" natt.

Milo bökar







Min lilla TUSSE vad glad han var över att få besöka härliga öppna
förskolan igår. Det var säkert över ett halvår sen vi var på besök.
Nu var det i nya lokaler och massa härliga bilar. Själv satt jag bara
bredvid och njöt över hans glädje!

Igår gjorde vi nåt vi inte gjort på väääääldigt länge! Vi var till öppna förskolan. Milobebis har ju börjat på dagis, och när han inte är på dagis är han ju sjuk. Eller så har han bara en glömsk morsa som helt glömt bort det där med öppna förskolan. Jag har det....men så igår när vi var där så kom jag ju på hur mysigt vi haft under dessa förmiddagar! Milobebis stortrivs, nu kommer detta att bli en stående syssla på måndagar.

Hörrni, vilken natt vi haft!!!!! Det går SÅDÄR för oss med Milo på nätterna! Nu har det varit flera nätter i rad när han runt kl 12 på natten blir så himla ledsen. Vad vi än gör så hjälper det inte, vi flyttar honom INTE ur sin säng utan försöker trösta i hans säng. Han sätter sig upp och bara gråter, vi lägger honom ner och så fortsätter det bara. Det känns dock inte som om han är medveten om allt detta. Inatt pågick det över en timme!!! Har försökt googla på det och kommer inte fram till nåt som låter som Milobebis, det var allt från nattskräck till protest. Ok det sistnämnda låter lite som han men ni hajjar? Inatt bar vi över honom i vår säng i alla fall och där somnade han lugnt till slut.

Nu har jag precis varit inne hos honom och lugnat honom igen. Nu försökte han låtsas tappert att han vaknat för dagen men serru det skiner igenom rätt snabbt. Lyckades få honom lugn och somna om i alla fall.

Vad är detta?? Det är återigen nåt nytt! Vi klurar på om det är magen som spökar? Men det borde vi märka mer tydligt. Dock så ska jag försöka undvika mjölkprodukter i för stor omfattning ett tag, hans välling ska bytas ut mot laktosfri. Jag måste prova med nåt för oftast börjar detta efter vällingen är urdrucken, så det sambandet provar vi med först.

Har ni hört talas om sånt här? Här har man 3 barn och står nästan helt handfallen när nåt nytt dyker upp, men så är det ju, inget barn är den andre lik. Alla är unika vad gäller allt, sömnmönster, matvanor, personlighet...allt! Nu känner jag mig lite förtvivlad över dessa nya vanor, det sliter på honom, det sliter på oss och hela familjen hålls mer eller mindre vaken av det. Lilla lilla Milobebis, vill sååå gärna att han ska få sova lugnt!

En vädjan till er som har barn som sover...



Godmorgon LÖRDAG! Jag är i chocktillstånd, det som så sällan
inträffat i vår familj har inträffat. Jag har varit uppe halv 3, halv 4,
halv 5 och nu sist halv 6. Lever han? Andas han?

Snacka om att jag är en mamma med så söndertrasat sömnmönster. Milo har ju varit så kinkig nattetid iom blåsor och svid i stjärten. Igår kväll, strax efter IDOL börjat, var det dags att sova. KÄndes som det skulle bli en till sån kämpig natt och jag kände hur påsarna under ögonen förvandlades till sopsäckar bara genom tanken.

Nåväl, han ville ligga i vagen. Han har fått göra det nu när han ska sova eftersom det varit så jobbigt med allting och det har varit det enda som fungerat. Vi la honom i vagnen men det var inte heller bra. "NEJ VAFASEN" tänkte jag. Nån jäkla ordning får det väl ändå bli!? Är det vi eller Milo som bestämmer? Jag tog mig i kragen, blåste upp mig, sparde ut lite skägg och så gick jag med honom till hans säng. Vi läste ur sagoboken och tittade och kommenterade varje bild som vi brukar. Avslutade sagan, la ner honom, och Milo skrek som en stucken åsna. Rakt ut bara. Men serru, jag genomskådade vår lintott till bebis ganska snabbt. Han ville bara protestera. Han har ju flamsat runt på nätterna nu och jag och husbandet har betett oss som yra höns som inte vet var vi ska lägga av alla äggen. Han KÖR ju med oss!!! Han har ju liksom fortsatt på den banan efter att han varit sjuk. Jag visste att han inte hade ont i magen, rumpa och snopp var insmorda och mycket bättre, vällingen var i magen... allt var fris och fröjd. Lugnt och fint lade jag bara tillbaka honom i sängen och sa att han skulle sova. Han reste sig och skrek, jag upprepade proceduren. För varje gång blev han tröttare och tröttare och till slut gav han bara upp. Det var över på en kvart.

Nu till det som hållt mig vaken inatt! Han har sovit OAVBRUTET sedan dess, han sover fortfarande!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag kan inte riktigt ta på den här känslan som infinner sig när det händer. Jag tror att det hänt typ 5 ggr sen Milobebis föddes. Just SÅHÄR LÄNGE (än så länge drygt 10 timmar) har han aldrig sovit oavbrutet.

Så vad göra man? Man sover oroligt, som att nåt är fel. Jag går upp 4 ggr inatt för att höra att han andas, nåt stämmer inte! Varför sover han? Ja ni hajjar tankegången. Jag är så skadad så ni anar inte. Samtidigt blir jag lite förbannad. Finns det föräldrar där ute som har ungar som ALLTID sover såhär bra? Ja, jag vet att det finns. Då känner jag nästan att jag skulle vilja bitchslappa den som har en sån unge och som nånsin gnäller! För herre min gud, vilken WALK IN THE PARK om det skulle få vara såhär alltid. Herregud, vad skulle man göra åt all den tid som man inte springer inne hos sin unge som aldrig vill sova?! VA VA VA VA???

Du som har ett barn som sover bra, som Milo nu gjort inatt. Från halv 9 och sover fortfarande. Du som har en sån unge, VARJE NATT..... Lova mig att vara tacksam för det! Varje varje dag. Lova mig att du once in a while tittar uppåt skyarna och säger TACK! Ni anar inte vilken välsignelse det är, att få ett barn som tycker om att sova. Hur mycket energi ni sparar, hur mycket mer än jag du orkar vara en god fru, hur mycket mer Du orkar tänka tankar klart, hur mycket mer du orkar glädjas åt allt i livet. Sååå mycket mer. Sömnbrist är ett gissel och jag drömmer & längtar till de nätter jag kommer kunna sova ostört, utan oro, utan att behöva fundera på hur många gånger jag ska behöva vakna inatt. Jag har svårt att tro att Milo fortsätter sova såhär nåt mer, för det har vi trott så många gånger under dessa år så det har vi slutat med. Men jag ska fortsätta drömma om det. *DRÖMMER* En vacker dag..... en vacker dag....

Duanes Syndrom



Jag nämnde ju igår att jag skulle berätta om Milobebis öga. Vi går på
2 månaderskontroller nu och ska fortsätta göra tills han blir 8 år.

När Milobebis bara var nån månad gammal såg jag det för första gången. Att nåt var galet med ena hans öga. Jag tyckte han såg så vindögd ut ibland. Jag tog upp detta med husbandet men han tyckte INTE det. Jag lät det vara och tänkte att deras små ögon åker ju lite härsan och tvärsan när dom är små så egentligen var det väl inget konstigt med det.

Dock så kunde jag inte riktigt släppa det, jag SÅG att det var nåt som inte riktigt stämde. Tog upp det med husbandet igen och han tyckte kanske att han oxå reflekterat över detta. Men vi var ännu så länge dom enda. När han var runt 9 månader så tog jag upp detta på BVC i samband med en kontroll. Det var där det hela började.

Detta skulle utredas och vi blev slussade till ögonläkare på Akademiska sjukhuset. När man blir slussad så tar det en förbannad tid ska jag meddela er. Man väntar på remisser till höger och vänster så första kontrollen vi var på så var Milobebis redan dryga året. Det var droppar i ögat och en helvetisk undersökning som resluterade i att jag grät floder och var i chocktillstånd.

Vi skulle nu få en remiss till barnneurologen för att kolla hans huvud. Det var det enda jag hörde så var kaoset i min hjärna ett faktum! Hörde nåt om att man skulle utesluta tumörer och bla bla bla!! Husbandet gick ut med Milobebis då han var så ledsen och hörde inte det jag fick höra. Och när man är chockad så hör man inte vad folk säger. Jag minns att hon försökte lugna mig redan i rummet men ni vet hur man är, är katastroflarmet i skallen på en igång så är det!
Nu har vi väntat i flera månader på den där remissen! Oron har till och från varit stor men jag har försökt att lugna mig själv när tankarna farit iväg. I somras fick jag dock träffa en helt fantastisk människa! En kvinnlig ögonläkare som har en härlig tysk brytning och som kunnat ta hand om en orolig mamma som mig.

Milo har nåt som kallas för DUANES SYNDROM. (Jag länkar till en Amerikansk kvinnas sida där hon berättar om det). Det är en MYCKET OVANLIG åkomma men har funnits i evigheter. Det beror på att nervtrådar inte hittat till en viss muskel i ögat. Hans vänstra öga vill inte följa med ut åt vänster när han tittar dit utan fastnar mitt i ögat. Detta gör att han ser dubbelt och måste parera detta med att titta lite snett med huvudet för att ögonen ska hamna så de samarbetar med varandra. Redan när dom är såhär små som han är så löser hjärnan det liksom själv. Orsaker till detta kan vara många, en utav orsakerna är att det finns någon slags tumör i hjärnan. Nu har min underbara läkare lugnat mig och förklarat att denna neurologiska kontroll som vi väntar på en kallelse ifrån är en rutin hos småbarn och att det inte finns några som helst misstankar om att Milobebis skulle ha nåt sånt. Det skulle vi märka i så fall påstår hon. Det har lugnat mig. Dessutom kan det vara så att neurologen avslår remissen efter att de läst Milos journal då inga sådana misstankar finns. Vi ska ringa dit idag för att se vad dom säger. Självklart är det bra att sånt här kontrolleras orentligt, men det har stundtals varit väldigt jobbigt att ens tänka på!
Milobebis kommer att fortsätta gå på kontroller till han blir 8. Det som kan hända är att synen försämras på det ögat som inte tittar åt vänster och tills barn blir 8 år så utvecklas synen. Fram till dess kan man förbättra en syn som blivit sämre. Därav dessa täta kontroller. Han ser som en hök ännu så länge, dock så är det svårt att säga hur han ser med ett öga i taget. Han är inte den lättaste att undersöka förstår ni! Det är gråt och tandagnisslan... sist somnade han inne i undersökningsrummet. :) Är det så att han börjar se sämre så försöker man åtgärda det snabbt!

Så, då vet ni oxå. Som sagt, mycket man aldrig hört talas om ska jag säga. Nu ska jag fortsätta jobba på lite medan husbandet är hemma. Milobebis är hemma hela denna veckan då blåsorna inte försvunnit ännu. Då gäller det att jobba tidigt på morgonen så man hinner nånting!

Ha en fin morgon ♥

Vår fis bebis!




Vår lilla TULLE! Han har fått nåt så vansinnigt kul som höstblåsor! Det
slutar liksom aldrig. Hade aldrig hört talas om det förr men det finns
tydligen både det ena och det andra att förvänta sig som småbarns-
förälder. Här torkar han näsan alldeles själv! :)

Ja, dessa dagar har väl varit mindre kul. Milobebis blev ju som sagt febrig i lördags, när vi hämtade honom på söndagen så var han redan bättre. WOOOW, vi blev jätteglada och tänkte att det säkert bara var en liten släng av feber. Dock så såg vi att han hade fullt med prickar runt hela munnen. Prickar som såg allt annat än kul ut. Typ blåsor med lite gult i mitten. Som jättefinnar typ.... Vi trodde att han ätit ketchup (som han är lite känslig emot) hos farmor och farfar.

På måndagen var det dax för ögonläkaren och vi märkte att allt inte var riktigt som det skulle. Gnällig, inte nöjd och allmänt ur fas. Jag googlade runt lite och såg att detta helt klart såg ut som nåt som heter höstblåsor. Aldrig hört talas om, men det är en virusinfektion. En förjävlig rackare skulle det visa sig. Nu har han haft blåsor i munnen, hela tungan full. I händerna är dom och sedan under fötterna, på hälarna liksom. Fick ringa sjukvårdsrådgivningen igen för att rådfråga vad vi skulle kunna göra?! Panodil och gel att smörja in blåsorna med som lägger sig som en hinna på. Han har inte ätit mer än välling och nån glass måndag och tisdag.

Inatt då så balla magen ur av all välling troligen. Han SKREEEEEEEEEEEEEEK för full hals i timmar. Han spände ut sig som en båge och skrek AJ AJ AJ och tog sig på lilla magen. Fyyyyyy farao säger jag vad hemskt det var!! Jag massera och massera och slutligen så började gossen äntligen fisa. Han fes som en hel karl, lååååånga haranger. Och för varje fis så sa jag "Sååååå jaaaaa" och kände glädje! :) Tänk att ett gäng fisar kan vara så glädjande. Vi försökte med allt på honom men det var till slut massagen och sedan att bli körd i vagnen lite ryckigt som hjälpte. Nästa gång han vaknade var klockan 2, lite gnäll och jag blev SUPERPIGG! Inte sovit sedan kl 2 inatt då.

Nu känner jag faktiskt att det räcker på ett tag. Nu vill jag att vår Milobebis ska få vara frisk, att han får gå på dagis och leka som dom andra. Lilla lilla tussen!! Det skär ju i hjärtat när ens lilla kille mår så dåligt. Idag har han i alla fall ätit lite (HUUURRRRRRRRRAAAAAA) och inte fått välling en endaste gång. Vi hoppas på att magen inte strejkar inatt nudå och att han snart är piggelin.

Imorn tänkte jag berätta lite mer om Milobebis öga. Nu ska jag sjunka ner i soffan med min kära familj. Milo sover sen länge, jag hör att han lite orolig i sin sömn så jag förväntar mig kanske ytterligare en natt med lite strul, hoppas INTE! Jag är slut som artist, vill bara sova och vila nu känner jag!

Ha en fin onsdagkväll hörni, visst blir man sugen på att julpynta nu när det är så där frasigt vintrigt i träden?! LÄNGTAR!!! ♥♥♥

Gå med tom barnvagn?



Titta en sån gammal och häftig barnvagn?! Annat är det idag?! Idag finns det en flöööööshigare
variant än den andra och man kan få alla vagnar med extra allt. Det är som att beställa en
hamburgare typ.... Allt på? JAPP, allt!

Jaha, idag tänkte jag mig att jag skulle ta en promenad till Milobebis dagis. Mer illa vald dag kanske man inte hade kunnat ta. Men det är liksom lite typiskt mig, jag väljer dom sämsta dagarna. Det är bara att konstatera. Först och främst att ta sig till dagis! Ämen på riktigt. Har nån bestigit Mount Everest med en Emmaljunga i släptåg? Jag har det.... idag! Alltså, ska man ta sig över ett övergångsställe måste Du först KLÄTTRA över snömoddarna som plogats till stora vallar, dessutom är det slask idag så mina promenad Nike:isar var kanske dagens sämsta val! Det slaskade även i mina skor om man säger så. Jag fick i alla fall släpa vagnen baklänges stundtals för att ens ha en chans att ta mig över en väg. Tror ni folk stannar och släpper över en??? FUCK IT! Inte idag, idag sket alla i att det plaska i mina skor och att jag fick gå i vattenpölar stora som mälaren.... dom sket oxå i att jag fick släpa mitt barn baklänges över moddhögarna! VAR ÄR PLOGBILARNA????

Sen så gick jag ju med en tom barnvagn till dagis. Ok, jag ska erkänna en sak. Jag har nämligen aldrig gått med en tom barnvagn nån längre sträcka varför jag faktiskt stoppade i en handduk och en filt över. Tänkte att då kanske folk tror att det ligger en liten nerbäddad där bland filtarna och sover så den knappt syns. Något jag inte räknat med var HUR MYCKET FOLK STIRRA IN I VAGNEN?! Ämen, jag har fan inte märkt detta förut, nu gjorde jag det för att jag såklart stirrade på vad folk tittade på när vi möttes. En tant höll nästan på att hoppa i vagnfan eftersom hon inte kunde se den lilla! Jag log t.o.m för att hon såg så puckad ut! När jag sedan gick så det skvalpade i hela vagnen så hade ju filten liksom hasat av. Så det såg mer eller mindre ut som att det var en bebis där i utan huvud. :(

Det slog mig att nån kanske trodde att jag var ett psyco och gick omkring med en låtsasbebis i vagnen. Eller att jag samlade burkar i den?! Eller att jag gick med en stor filt och gjorde just det jag gjorde, ville att folk skulle tro att det låg en bebis där i.

Gissa om det var skönt att fylla vagnen med en stor riktig bebis? Blev tvungen att berätta för en utav dagisfröknarna att jag faktiskt fyllt upp med en handduk. Tog fram den och vek den under vagnen. Hon skrattade gott åt mig. Jag förstår henne....

Så frågan är vilka som var de puckade här? Var det dom som stirrade eller var det jag som istället skulle ha haft barnvagnen helt tom utan handduk och filt och spatserat vidare till dagis för att hämta mitt barn som om inget hade hänt. Troligen det sistnämnda... den som var mest puckad här var nog jag!

Nu ska jag kolla vad det kostar att hyra en plogbil?

Operation RUTIN so far



Mina killar ligger och kikar youtube på mobilen. Det är en av det
bästa sakerna som finns enligt Milobebis!


Jaha, hur går operation rutin?!

Jo tack, ganska så bra faktiskt! Vi tycker båda att de 3 senaste nätterna varit helt ok. Igår så strula han lite på kvällen men inte så mycket. Det är tappa nappen och den biten, så egentligen skulle man sluta med den där nappen oxå. Men det orkar jag för tusan inte med. Det får bli sen.... :)

Han vaknade klockan 02.30 för välling. Somnade sedan om till halv 6 så vi märker ju skillnad helt klart. Vi bär inte heller över honom i vår säng utan han ligger kvar i sin säng efter vällingen. Han blir lite arg över det men är man konsekvent så ger han sig och äter vällingen där i sin säng och somnar om.

PIUUUH! Nu ska det väl vända?!

Dax att börja göra sig klar för dagen. Idag väntar arbete i verkstaden. Beställda alster ska färdigställas. Sen planeras husbandets 30 årsfest till helgen för fullt oxå....

Ha en fin dag alla! ♥

Uppdatering operation RUTIN




Milobebis i sin matstol. Tänkte jag skulle uppdatera er angående
operation RUTIN. Om man säger såhär.... det blir inte riktigt som
man tänkt sig varje gång!

Ja, sagt och gjort så tog vi oss i kragen jag och husbandet och tänkte att nu jäkla kör vi konsekvent så det sjunger om det. Jag själv hade ju en dejt med mor och far så jag var inte hemma under läggningen. Det sista jag gjorde var att stå och (nästan hytta med pekfingret) säga till husbandet att:

"Kom nu för fasen ihåg rutinerna ikväll!"

Vi har tillsammans gått igenom dom så att vi båda gör samma sak fr o m nu. Badet var redan avklarat när jag gick. Sen blev det lite mys i soffan i grodpyjamasen, vällingen och sedan bestyren för att till sist hamna i sin säng. Så långt hade allting gått som på räls. Milobebis hade inte uttryckt någon som helst missnöje över att få en saga läst och att bli lagd i sin säng. Det brukar han heller inte ha. Han hade somnat helt ok snabbt. Jag kom hem lagom till IDOL och man kan väl säga att det var då helvetet brakade lös.

Hostan från helvetet hade återigen kopplat greppet om Milobebis. Så inatt har vi fladdrat av och an med honom. Han har spytt fontänspyer högt och lågt och så att mina brillor tammefasen var prickiga av vällingspyer. Ja, han spyr av hostandet. Det var kaskader på väggarna, på alla sängkläder, i badrummet everywhere! Ser ni scenariot framför er??? Ni ska oxå komma ihåg att klockan är 03 på natten vid det här laget. Ögonen går i kors och man försöker med allt. Sammanlagt har jag väl gjort i ordning 4 nappflaskor inatt med olika innehåll. Välling, juice, honungsvatten och vanligt ljummet vatten. INGET ville han dricka. Drickandet gör ju att den här hemska hostan avtar en del, helst honungsvatten. Men han HATAR det jäkla honungsvattnet! :( Inte förstår han heller att det ju faktiskt blir bättre av att dricka litegrand. Hostmediciner för barn under 2 år är helt onödiga läser jag på google. Jag läser oxå om alla olika hostor som finns, det är förkylningshosta i övre luftvägar, nedre och astmahostor. Jag konstaterar där famlandes med min iPhone i mörkret att det är en förkylningshosta i nedre luftvägarna. Slemmet måste upp!

Det slutar med att vi alla ligger i soffan, Milo på en sida och jag och husbandet skavfötters i andra. Han ligger högt högt med huvudet. Husbandet säger slutligen åt mig att gå till sängen och att han tar passet nu, jag senare. Jag vaknar ju ändå runt 4, SNARK!! Men, ni vet väl hur karlar är?! Eller i varje fall min. Han toksnarkar ju på 2 röda och Milobebis fladdrar runt som ett jehu och jag störtar ut i vardagsrummet. Är det nån mening att sova passvis då tycker ni?! :) Nej, till slut somnade vi i alla fall alla 3. Vaknade kl 06, wieeeeeeeeeee... SOVMORGON!!

Ja ni hajjar ju?! Man är inte piggast i stan och det här med första natten gick ju sådär. Vi hade ju tänkt att hålla honom i sin säng till varje pris just för att han ska hitta tryggheten där, inte fladdra av och an till vår säng. Men gick det så bra med en Monty Pyton spyende unge? NO.... Men vi fortsätter med rutinerna ändå, vi kör på. Hosta eller inte. Det måste bli så. Dock så är det ju inte LIIIITE typiskt att han får hosta just INATT! Men men... vi sover sen. När vi blir panchisar om inte annat!

Sov hela natten nu Milobebis!






Godmorgon min vän! Då är den efterlängtade fredagen här. Jag har
hunnit med några posters på morgonen, 3 st för att vara exakt! Sen 
har vi ätit frukost och varit lite griniga.

Idag borde det ju kännas så himla NAJS allting. MEN, det gör inte det riktigt. Jag är så trött så skallen värker och så känner jag mig gråtfärdig. Milobebis är oxå trött och grinig. Milobebis har lagt till med nån ovana på nätterna. Han sover jätteoroligt, gnäller och är ledsen om vartannat. Han ska ju fortfarande äta sin välling på natten vid typ 1 och en flaska vid 5 på morgonen. Detta har ju pågått i all evighet då förstås så egentligen är det inget ovanligt. Men den här oron är lite nytt. Han är ju i en sån fas nu iofs, det händer mycket i hans liv nu. T ex så utvecklas ju språket väldigt fort nu och det gör att allt ska bearbetas på nätterna. 

Ja, jag vet allt det där. Men det är fortfarande jobbigt!!! Han har ju sovit typ 5 hela nätter sen han föddes. 5!!!! Alla dom nätterna vet vi inte vad vi gjort utan han har bara gjort det. Nu känner jag ändå IGEN att jag vill ta tag i det här. För hans skull oxå. Igår somnade han vid halv 8 tiden, sen har han vaknat säkert 5-6 ggr inatt. Sen vaken för dag sen halv 5 i morse. Det är ju för lite sömn för han, det märker jag. Han har dessutom vart sjuk så han behöver sömn. Han blir grinig och han som är så himla snäll annars märker man stor skillnad på. Inget är kul och allt kan dra. Lite som jag känner. Jag förstår honom. Att sova för lite är fan inte kul, man är inte sig själv helt enkelt. Nu har han somnat efter att ha vart ledsen, han brukar sova mellan 12 och 13.30 typ.

Nu måste jag återigen gå igenom alla dessa metoder eller?? Fan vad jobbigt. Orkar liksom inte riktigt det. Han är så mycket större nu oxå så det här med kurer hit och dit känns så jäkla fel. Jag tror iofs att Milobebis skulle må bra av rutiner och alltid bli nattad i sin säng. Men vi som är en sån spontan familj låter han somna lite hur som helst. Ibland i soffan, ibland i vår säng och ibland i sin säng. Det har funkat på dom andra 2 men jag tror att han är känsligare. Han behöver nog sin rutin att somna i sin säng, badet och pyjamasen, kanske en saga. Vi måste prova det nu känner jag. Ytterligare ett försök på vägen för sömn hela natten. Känns som vi kört det här 100 ggr nu sen han föddes. Ni som läst här en längre period vet ju hur vi haft det! Jämför man förr så är det ju "Walk in the park" nu men ändå. Sen har vi ibland tagit tag i det, sen funkar det hyfsat och då låter vi det bara flyta på. Sen när denna perioder kommer så är man helt jäkla slut och blir påmind om att han faktiskt INTE SOVER HELA NÄTTERNA ÄN. Jag tror att man nästan skjuter bort det när det funkar hyfsat. 

Aja, wish me luck! Fr o m ikäll kör vi OPERATION rutiner!!! Har ni nå tips?

Milos fixade rum



Sängen, nymålad och fixad med nytt tyg vid gavlarna. Sen har jag ju givetvis gjort en liten stjärna till Milobebis. En "Prins Stjärna" såklart. Med en liten krona på. Uppepå ena gaveln sitter hans kanin från Barbara Bukowski. Sen har Milo den unika absolut första växabrädan jag gjort. Han ska få en ny oxå!



Hyllan ovanför sängen står det självklart en kärleks stjärna på. Sen har vi Milo bokstäver som jag inte kan bestämma om jag ska måla eller inte och i så fall vilken färg. Där ligger oxå hans lilla Barbara Bukowski anka. Hon är såååå sööööt! Jag slängde oxå ihop ett par tavlor med orden vär älskling. Hans söta hund som ligger uppepå sängen är en gåva från han föddes.


Lite stjärnbelysning såklart!



Milo har fått en egen spegel i sitt rum, han älskar att titta på sig själv i spegeln. Givetvis på sin egna höjd, inte långt från golvet kan jag säga. Bredvid den så har han sin korg med några nallar. En kanin som jag sytt, en Hello Kitty (han älskar henne) och så en stor bamse nalle.



Milos lilla hand och lilla fot i en gipsavgjutning. Den gjorde vi när han precis fyllt 1 år på öppna förskolan. Ett jättefint minne och framförallt så vackert, en bebishand och en bebisfot.


Milos rum börjar ta form, äntligen kan jag känna. Han har haft sin pizzeria tapet därinne alldeles för länge! Nu är det mycket mysigare för honom att sova, lela och vara därinne. Det är en sida till av rummet men den är inte helt klar varför jag måste ta nya bilder på det sen!

Han har fortfarande skötbord på sitt rum. Husbandet och jag är överens om att så länge det handlar om att spara sin rygg och byta blöja på sin bebis så måste man ha ett skötbord. Därför ska jag göra en söt liten sköthörna i hans rum. Nu känns det som skötbordet stått helt övergivet mitt i rummet. Nytt tyg behöver inhandlas till skötbordet och det ska jag nog göra idag.

Nu väntar.... ja ni anar inte. Jag ska faktiskt tatuera husbandet nu här på morgonkulan! :) Han är så knäpp! Först frukost! Hörrni! It´s FRIDAAAAAAAAAAAAAAAY!!!

Ny säng dax

MINNEN Utdragbar sängstomme med ribbotten vit Min. längd: 135 cm Max. längd: 206 cm Bredd: 85 cm  KRITTER Sängstomme med ribbotten vit Längd: 165 cm Bredd: 75 cm Höjd: 67 cm Madrasslängd: 160 cm Madrassbredd: 70 cm

Jaha, det har då blivit dag att göra sig av med spjälsäng och fortsätta en ny era. Eran
med växasäng är här. Vår bebis har blivit för "rörlig" tror vi så nu börjar spjälisen
kännas lite trång och inbjuder inte till en rörlig bebis som sparkar omkring sig!

Det är vemodigt att lämna spjälsängstiden. Dels för att jag tycker att en spjälsäng är så vacker, sedan för att jag vet att det är sista gången en spjälsäng bor i vårt hus. Det blir inga fler bebisar och därför heller några spjälsängar. Men nu ser jag fram emot en ny säng till Milobebisen.

Han har gått och blivit bökig på nätterna, han är ledsen och känns onöjd. Han är ledsen och liksom ligger och gnyr, vi ger välling och så tar vi in honom i vår säng. Vet faktiskt inte om jag tycker att det hjälper med tanke på att vår bebis verkar behöva lite space, inatt har han bökat massor. Han måste ha ytor att röra sig på tror jag eftersom han snurrar runt så mycket. Därför känner jag att det är dax för ny säng inne hos honom. Vi börjar med att åtgärda det. Har kikat på dessa på IKEA. Tycker dom verkar mysiga. Jag tror det lutar åt sängen MINNEN som den heter. Den med stålram, den är bredast och bjuder på hela 85 cm bredd. Det kan vara bra, med tanke på att spjälisen är 65 cm så blir det en hel del mer att röra sig på.

Annars så måste jag nog googla på "nästan 2 årig bebis som är väldigt onöjd på nätterna" om inte ny säng och lite konsekvens från föräldrarna räcker.

Milo dansar/sjunger till WAKA WAKA!



Äntligen lyckades jag fånga det. Det har alltid gått åt skogen eller så har
Milobebis vägrat fortsätta när jag filmat.
¨

Milobebis ÄLSKAR WAKA WAKA med hon vargkvinna som jag brukar säga. Hon som egentligen inte kan sjunga men blivit världskänd ändå. SHAKIRA. Det tog ett tag innan vi förstod att Milo älskade den här låten. Han har gått omkring och sagt WAKA WAKA utan att vi fattat varför. Tills en dag då vi hade radion på och han sjöng med. WAKA WAKA EEEEEEEEE sjöng han högt.

Idag lyckades jag få med litegrand. Han har precis vaknat och står i sin lilla pyjamas. Han är ju på bäst humör direkt på morgonen. ÄNTLIGEN lyckades jag! ♥♥

Klara färdiga kör á la Milostyle!



TE TU TE!

Vill bara visa när Milobebis vill att jag ska säga "Klara färdiga kör". TE TU TE..... alltså, dessa uttryck!? Var kommer dom ifrån? TE TU TE liksom. Låter det likt klara fädiga kör? Haha, det är ju supergulligt dock med dessa egna grejer dom kommer på. Filmen är efter fallet jag viade er tidigare i veckan så han är inte på sitt allra bästa humör! :)

Milo stupar!


 




Ni vet lastbilen? Den berömda meterlånga lastbilen! Den han kutar omkring med
varje varje dag. Idag tänkte jag att jag skulle filma det hela. Nämen, vad händer?
Han stupar!


Är det här en sån där film som skulle platsa i Americas funniest homevideos? Eller är det bara bissart att filma sitt barn som ramlar och slår sig. Grejen är att han egentligen inte slår sig, han blir mest rädd. Det vet jag eftersom jag är hans mamma och vet vad äkta göra ont gråt är och vad rädd gråt är. Så är det. Hur som helst så fick jag i varje fall en film på honom när han springer med sin bil.

När Milobebis säger TE TO TE så vill han att jag ska säga KLARA FÄRDIGA KÖR. Det är just det han sagt innan jag börjar fillma. Nu när vi tittar på filmen tillsammans så säger Milo "LETHEN"... det är hans sätt att säga att han var ledsen på filmen.

Nu kör han för full fart igen här utanför, det är bara upp på hästen igen!!! Jajjemen.

NU köttfärssås och grönsaker, sen får jag bara inte missa IDOL ikväll. Sov som ett barn hela kvällen igår... första kvällen min hosta var lite lugnare, då fick man sova!! THANK GOD!

Milobebis!



























Vilken mysig dag vi haft jag och Milobebis. Lekparken bjöd på strålande
väder! Milobebis njöt i fulla drag, han behövde verkligen en stund
ute i friska luften idag. Han sken som en sol och lajja runt i 180.
Nåt som är bra är att denna lekpark har gungor för bredrumpade
mammor oxå så jag fick plats i en gunga och fick gunga bredvid Milo!

Fredagkvällen är här, ÄNTLIGEN! Vi har haft en übermysig dag jag och min älskade lilla unge. Han fick äntligen lufta sig och leka utomhus, jag tror han behövde det. Mitt lilla hjärta... Lekparken vi var i heter Öriket och är verkligen jättebra. Den ligger ett stenkast från oss så det är bara till att knata några meter så är man framme. 

Jag minns vår lekpark vi hade när jag var liten. Den var jättekul... tills att ungdomarna kom och skar sönder studsmattan som fanns inbyggd i den. Det var ju den som var roligast. Sen låg dom packade i den och spydde och sånt så även om den lagades så kunde man aldrig leka i den. Jäkla skitungdomar ;).

Jag tycker att dagens lekparker är riktigt bra. När Thedde och Elliot var små minns jag inte att det fanns så bra, numera är det ju värsta bästa flööösch de luxe varianterna i vissa parker. Tänk bara o få leka att man sitter i ett tåg som liten. Vilken grej?

Mer då? Jag skulle ju fika med min äldsta son Theodor! Jag kallar honom så (han heter ju så) när jag blir arg. Han GLÖMDE att vi skulle fika och brassade istället hem till en kompis! SNYFT :( ... nu blir man bortglömd oxå. Ja, så är det väl, man är inte längre huvudpersonen i deras liv. Därför kommer jag att hålla hårt i Milobebis. Han ska inte få en chans att glömma sin morsa. Jag ska hänga likt en flåsande fästing i nacken på honom i ur och skur. Blir det prat om att flytta hemifrån så blir det ett blankt nej. Milo 48 år, bor hos mamma, vi spelar bingolotto på lördagarna, på torsdagar gör vi ärtsoppa med fläsk och pannkakor till middag. På söndagarna åker vi på bilbingo ute nånstans lååångt ute på landet. Vi pantar och spar pengarna i en kantstött vas som jag köpt på en auktion ute i nån laggård. För pengarna sen så köper vi bingolotter. Nya fräscha bingolotter. För när det är knapert så har vi gamla bingolotter som vi låtsas är nya. Duttar med såna duttpennor gör vi oxå. Varannan lördag har Milo blå och jag röd, sen svitschar vi till helgen efter. Tänk vad kul vi ska ha Milo och jag.

Trevlig fredagkväll puppor! ♥ :))))

Youtube is da shit for babies!



Jag har tidigare lyckats ta en bild på när Milobebis tittar på youtube.
Youtube är bra skit kan jag säga....


Milo ÄÄÄÄLSKAR ju fordon. Av alla de slag. Traktorer, ambulanser, brandbilar, bussar, tåg.... allt. Går man in på youtube så hittar man radvis med just sånt här. Det jag blir lite faschinerad över är att det finns människor som lägger ner tiden på det här. Det finns t ex en länk som erbjuder traktrorer working i 10 minuter. Milo sitter knäpptyst och stirrar rakt in i dataskärmen. 

Det finns oxå tåg som kommer och går, oxå en film på 10 minuter. Sen hittar man utryckningar med brandbilar. Bussar som åker fram och tillbaka. Han älskar dessa filmer men tittar ogärna ensam. Jag ska sitta bredvid och der är ju skiiiiiiiiiiiiiiitkuuuuuuuuuul alltså! SNARK! Men vad gör man inte för sin lilla bebbe... vill han titta traktorer i 10 minuter så tittar vi traktorer i 10 minuter. 

Usch, igår kruppade han som tusan. När han blir förkyld så får han ofta krupphosta. Det kommer ju oftast när han sovit i någon timme. Sen låter det som helvetet själv i bröstet på honom. Han hostar så han får kväljningar och så andas han in och så låter det som ett tröskverk. Igår fick jag faktiskt ta honom och linda in honom i täcket och gå ut på balkongen en stund. Det var svinblött på balkan och jag hade mysbyxorna i knävecken så det är tur att ingen har någon vidare insyn på vår balka. Där stod jag med blöta strumpor och arslet bart liksom....
Han blev i alla fall bättre av den friska luften. Jag hade själv falsk krupp som liten och är uppvuxen i ett ångande duschrum som bålmar ånga från tokvarmt duschvatten på väggarna. Jag tror att jag besökte akuten några gånger oxå. Thedde hade oxå falsk krupp som liten så det är väl mina skitgener dom ärvt. Det är inget kul det där med krupp.... grejen är att dom får lite panik när dom inte kan andas ordentligt, och ju mer stressade dom blir desto värre blir det. Det gäller att hålla lugnet som förälder i det läget. Linda in i täcke och ut är det bästa har jag läst. Samt att hålla lugnet så barnet inte blir stressat.... SKITKRUPP!!! :(

Nu ska jag plocka undan lite, sen är det dax att fylla på i kylen och mitt tavelförråd. Här ska tillverkas! :) Onsdag idag hörrni, snart fredag.... härliga fredag! ♥

Rita...annars jävlar!



Dax att rita! My favourite.....



Han ser alltid till att hämta papper och penna själv. Jag gömmer det
men ändå hittar han det alltid! :)



Get to work mummy! Ja, sen är det jag som får rita, rita och rita!!!



Sen när jag ritat det vanliga: Traktor, båt, bil, cykel, lejon, tåg m.m.
så sätter han igång själv.



Vill du sen sluta rita är det inte snälla blicken man får, man får den
där "You talking to me?" blicken. Då är det liksom bara till att fort-
sätta.... CAPICE?!

Nu sover han min lilla bebis. Han är så förkyld så klockorna stannar! I morse hostade han så mycket så han kräktes. Jag, som blivit så sjukt känslig sen jag spydde som en räv då jag var gravid med Milo, sprang runt som en yr höna. In på toan och hämta handdukar, nämen då hade katten lagt av en färsk hög i sin låda och det luktade inte sockerkaka om man säger så. Det var så att kaklet på väggarna krullade sig.... Ut snabbt innan jag kräktes rakt ut i kattens låda. Ta min kräkiga bebis och kasta in honom i duschen. Som tur är så är husbandet inte så kräsmagad som jag är. Han kan torka upp ALLT. Då lovar jag ALLT! Han har torkat mina spyor, alla ungarnas spyor och tagit hand om det mest äckliga man kan tänka sig.... helt utan att blinka! That´s my man!! Tur att han finns när det är kräktider... Nu var inte det här magsjuke kräks utan lite hostkräks och det är inte riktigt samma sak. Hoppas du inte sitter och äter nåt nu när du läser här inne hos mig! :)

Nähä, nu ska jag passa på att tapetsera i Elliots rum medan Milo sover. Visar bild sen! :)

Barbie = Mamma?



Det här är en av Milos badleksaker. De är en bratzbarbie utan fötter.
Hon har hängt med under många år och fått håret tvättat sådär en
738 gånger, säkert klippt oxå.


Det roliga med den här barbien är att varje gång Milo ser den här så utbrister han "MAMMA"! Nu när jag sitter här och bloggar står han bredvid, pekar på skärmen och utbrister "MAMMA" när han ser bilden här på bloggen.

Då undrar man ju genast.... är det bra eller dåligt? En barbie med knullrufs till hår, inga fötter och lite kalkig hud? Är det jag det? Milo är kul han.... Jag tycker annars att hon är väldigt fin vår bad-barbie, så jag väljer att ta det som en komplimang! :)

Jaha, nu nalkas det kväller. Vardagsbestyren är gjorda... matlagning (spaghetti och sallad), lite plock i badrummet, badat Milo och smort in honom med bullshit oljan. Nu är det tänkt att man ska ta kväll och titta på IDOL. Nämen då har jag en man som far omkring som en yr höna och försöker få in kanal 10. Ni vet den där nya? Där visas ju fotbollen ikväll och han skulle nog inte förlåta sig själv om han inte fick se fotbollen. Jag antar att det blir så att han får se det hela på datan här istället. Så det är nog bäst att jag rappar mig och överlåter den till honom. Jag diggar oxå fotboll men kommer den i klass med IDOL? Svar NEJ! Jag måste se det första avsnittet ju såklart.

Hörrni, ha en fin kväll nu! Imorgon snackar vi IDOL?!

Puss ♥

Tidigare inlägg
RSS 2.0