Peace


Thedde på väg hem från ett Grönan besök. Det här fotot är verkligen
så INTE HAN. Min glada charmiga 15 åring har förvandlats till gäng-
medlem.....


Sett att en del undrar hur Thedde mår nu! Han mår bra och av hjärnskakningen syns inte ett jota. Han är helt återställd och precis som vanligt. Han minns dock inte händelsen så väl och kommer kanske inte ens göra men vad gör det? Vem behöver minnas att man fått ett stenhårt knä i pannan i 180?

Hans mamma har nog tagit "smällen" mycket mer allvarligt. Det har jag ju skrivit om tidigare. Jag klappar på honom mest hela tiden och är noga med att inte bli arg för småsaker, det gäller förresten för alla 3 ungarna. Jag ryser ibland av tanken på samtalet jag fick men i det stora hela mår vi bra. Thedde ska vila från träning ett tag nu, sen ska allt bli som förr igen.

Ska äta frulle med lilla familjen nu, återkommer sen med dom där tummarna jag pratade om förr!!! :)

Tankar från en chockerad mamma


Jag och min Thedde på Rix FM festivalen för några
veckor sen.


T A N K A R

Ok, den här natten har varit sådär kul ska jag börja med att berätta. Jag har vart uppe och stirrat på Thedde typ varje timme hela natten. Tittat, klappat på pannan, lyssnat av så han andas, att han rör sig m.m. Som grädden på moset så fick Milobebis tokfeber oxå så det känns som att jag är lite mör idag. Milo har fått nån feber som halva dagis är drabbat av. Bara feber, inget annat. Förra veckan var 6 borta, i morse hade 3 redan ringt om samma feber. Skönt ändå, trodde att nu är det öronen eftersom han precis varit sjuk.

Men, jag behöver skriva av mig om min chock igår. Fy faaan säger jag bara. Det är precis så det är, DET ÄR DET DÄR SAMTALET MAN I N T E VILL HA. Nånsin! Det är höjden av vidrighet och kroppen drabbas av en sån obehaglig känsla så det går inte att förklara.

Jag och husbandet sitter och äter lUnch medan Milo sover sin middagslur. Magnus ringer på husbandets telefon då jag inte svarar på min, han vill prata med mig direkt. Brukar sällan vara så utan han tjitttjattar alltid lite med honom först.

"Hej, ja.... hörrudu, Thedde har fått en smäll på matchen. Dom ringde här." säger Magnus. Han känner mig väldigt bra pappan till barnen och vet att jag blir galet orolig så han försökte ta det hela väldigt lugnt.

"Ok" svarar jag medan jag väntar på fortsättningen.

"Ja, dom har ringt ambulans eftersom smällen är på nacken. Han har fått ett knä i pannan då han och en kille sprungit ihop så han har liksom vridit nacken bakåt. Han ligger där och väntar på ambulansen just nu. Jag tänkte åka dit." fortsätter han.

Här lämnar jag maten, reser mig upp och säger att jag ska åka med och att han ska komma och hämta mig direkt. Jag irrar runt i lägenheten och letar efter strumpor. Händerna skakar och tårarna sprutar. Jag berättar hulkande för husbandet. Han står bredvid och säger att jag inte behöver några strumpor men jag bara SKA ha ett par strumpor. Ni vet sådär lite sjukligt viktigt att hitta ett par strumpor. Chock antar jag. Jag springer ut med tårarna forsande. Väl i bilen märker jag att Theddes pappa är lite tagen av det hela vilket gör att jag lugnar ner mig. Ringer den personen som ringt Magnus och säger att jag vill ha information.

"Ja" säger den här pappan till en annan pojke i laget. "Han har fått en rejäl smäll och har varit lite borta en stund. Han fick ett knä i pannan när han skulle rädda en boll och huvudet åkte bakåt rejält, det såg otäckt ut. Vi ville beställa en ambuland för säkerhets skull. Ambulansen är här nu och har satt på honom nackkrage och Henrik (tränaren) åker med i ambulansen." Han ger mig alla nummer jag behöver för att få kontakt med honom i ambulansen.

Tränare Henrik ringer mig från ambulansen och det är här jag börjar känna mig lugnare. Han berättar att han kan prata med Thedde som normalt. Nacken gör inte ont längre men däremot huvudet av smällen. Han säger att han inte tror att det är så farligt. Detta samtal gjorde att vi kunde åka i lugn takt till Uppsala och inte oroa ihjäl oss. Pratar ungen normalt så är han ju inte på väg att dö i alla fall tänkte jag.

Väl framme så ser det ju otäckt ut. Hans kläder är sönderklippta. Han ligger uppstasad i en rejäl mackapär för att ligga helt stilla med nacken. Jag VET att det är en säkerhetsåtgärd men det skrämmer mig. Vi får följa med till traumarummet som det heter där han undersöks och kontrolleras från topp till tå. Ambulansmannen frågar om jag är mamman, han berättar oxå vad han sett och hört och att Thedde har minnesförlust och pratar om samma saker hela tiden. Jag mår så fruktansvärt dåligt i det här rummet. Svettas, är yr, det värker i kroppen jag är så orolig i hela själen. Det hjälper att Thedde pratar på som vanligt och skrattar. När kontrollerna är gjorda pratar läkaren med mig om att allt ser bra ut men att en skiktröntgen måste göra då det handlar om minnesförlust för att se att allt i huvud och nacke ser bra ut.

När vi väntar på att få komma dit så släpper det lite för mig. Jag har tagit en ipren för min värkande nacke en stund innan vi åkte, den börjar hjälpa nu när adrenalinet släpper och försvinner ur kroppen. (Ni vet att sånt inte verkar när man har adrenalin i kroppen? När jag fått lugnande sprutor inför operationer så har dom inte hjälpt. ADRENALIN!) Jag börjar gäspa och blir så fruktansvärt trött. Chocken börjar släppa taget. Sen får han göra sin skiktröntgen och sen väntar vi återigen på läkaren.

"Inga skador alls hittar vi." säger läkaren. "Han kommer kanske inte minnas sekvenserna ur matchen och det är inte säkert han kommer göra det nångång. Hjärnan sorterar själv vad den vill minnas och inte. Detta är övergående och vanligt vid en lätt hjärnskakning. Thedde kan dricka lite så att vi ser att han inte mår illa och sen kan ni få åka hem."

Man blir så lättad. Han dricker ett glas saft och mår toppen så vi kan åka hem direkt. Vi åker förbi donken och Thedde äter ett skrovmål, äter en Mc Flurry och somnar som en stock på vägen hem. Väl hemma kommer mamma och pappa, syrran och hennes kille Pierre och så resten av vår familj. Det blir choklad, tidningar, coca cola och massa klapp på vår Thedde.

Alla blev vi väldigt omskakade. Man får sig en chock som gör att tankarna börjar snurra. Tänk om det hade varit allvarligare? Rullstol? Hjärnskada? Brutit nacken? Jag tänker på dom föräldrar som står i det där traumarummet och drabbas av något väldigt fruktansvärt och kanske förlorar sitt barn? Tänk om det händer Elliot nåt när han rider? Tänk om Milo ramlar ner från nånstans och slår i huvudet? Thedde som får moppekörkort när som helst...tänk om han krockar?

K A T A S T R O F T A N K A R kallas det och dom sköljer över en när nåt sånt här händer. Nu blir livet plötsligt så sårbart och jag vill beskydda mina barn under mina vingar för alltid. Jag vill inte åka ifrån dom. Jag ångrar kanske lite att jag skaffade barn på nåt vidunderligt konstigt sätt fast det GÖR JAG JU INTE såklart. Men ni hajjar tankegången... som att hade man vetat hur orolig man är för sina barn ALLTID så vette fan alltså? Äsch, nu babblar jag bara. Tankar som behöver komma ut. En chockerad mamma som talar.... fast det visade sig vara en smäll och en lätt hjärnskakning. Men jag är skakad i själen och så GLAD för att det gick så bra som det gjorde.

Nu ska jag lägga mig i soffan med sjuklingen Milo och Thedde. Jobbar hemifrån idag.....

TACK GODE GUD FÖR ATT DET INTE VAR VÄRRE!!!!

Förvirrad jag är alltså!


Har ni sett den här reklamen? Det är en ung kille som pratar med sin (vad jag fattar) farsa
när hans mamma ska föda barn. Han får vara där och ta allt medan farsan intruerar honom
via telefonen. Reklamen går ut på att det är så billigt att snacka med Comviq Kompis.


I vår familj är dealen att jag fyller på grabbarnas telefonkorten 1 gång per månad. Hinner det ta slut innan månaden är slut får dom fylla på själva. Dom har nåt som heter comviq kompis. Det är kanon med tanke på att alla ungar varit smarta nog att skaffa samma abonnemang. Då kan det snackas om oviktiga saker i timmar utan att det gör nåt. Jag minns hur man snacka själv när man var i den åldern. Då satt man såhär:

"Nämen guuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuud neeeej, ja guuuuuuuuuuuuuuuuuuud ja. Å jaaaaaa ba, å han ba, å vi ba. Asså jag fattar inte. Ja men guuuuuuuuuuuuuuuuuud ja"
så säger min pappa att det lät ungefär när jag satt med mina "viktiga" samtal med kompisar. Att ha inte typ sköt mig? Fy fan så irriterade och lyssna på. Det hände faktiskt att pappa klippte av telefonsladden. De gånger han försökt ringa när han varit och jobbat lite längre bort, han försökte ringa hela vägen hem men det tutade upptaget. På den tiden fanns inga tonstötar som varnade om att någon annan försökte ringa. Nej, då fick man stå till svars med att man snackat i telefon i 3 timmar med en polare.

SIDOSPÅR

Igår var det påfyllardag igen. Men jag blir så trött på mig själv ibland. Jag är en förvirrad mamma med lite för mycket att tänka på. Jag satt här vid datan och skulle göra den här överföringen dåra. Grabbarna har exakt samma nummer så när som på sista siffran som är siffror precis efter varandra. Ingen av ungarna var hemma när jag fyllde på så jag fick ingen respons. Annars brukar det kunna komma en puss på kinden eller ett "TACK mamma". Nåväl, jag fixade vidare med mitt resten av dagen och vi pratade inget om påfyllningen. Det är inget samtalsämne vi brukar ha här hemma. Typ gick det bra att fylla på? Ja, det gick skitbra den här gången, jag fick till det så himla bra, slantarna ba försvann från kontot. Näej, såna diskussioner har vi inte. Ämen fy fan vad jag dravlar igen. NÅJA:)

I morse  säger Thedde "Mamma, får jag låna din telefon och skicka ett sms?" undrade han.
"Men va?" undrade jag.
"Ja jag har inga pengar på kortet!" svarade han.

Ämen vafasen tänkte jag, jag fyllde ju på igår. Näej, helt sant... inte en jävla krona kvar på kortet. Arg som fan på mig själv inser jag att jag fyllt på nån annans kort. GRRR.... fick göra ny påfyllning till Thedde och så var det bra med det tills Elliot kom hem idag och ba:

"Tack mamma, vad mycket du fyllde på min telefon"
trallade han.

Ooookej, jag sopa in allt på hans kort. SNARK.... jaja, han är den största snackpåsen av dom 2 så det var väl lika bra kanske men sen är dom ju som 2-3 åringar med rättvisan. Så jag lär väl få göra om samma "misstag" nästa månad igen, fast åt andra hållet!

Nu ska jag smörja gubben för en färd till IKEA!

Avslutning


Jag fick ju bara följa med på Theddes avslutning i år. Elliot sa blankt
nej, "Det är pinsmat mamma". Ooookej, den perioden är här nu.


Efter avslutningen tog vi en lunch på Klara Hall. Världens mysigaste
utegård med tak, mina kompisar som driver det. Besök det om du
inte redan gjord det!


Kaffe på maten, MUMS!


O så papporna på rad! :)


Vilken mysig dag det blev, Thedde fick jättefina betyg och mammahjärtat klappade lite extra. När vi var inne i klassrummet så blev vi bjudna på hembakt och läsk. Det visade sig att Theddes mentor, som är en kille i 35 årsåldern, bakat allting själv! WHAT??? Jag är såååå ovan vid män som bakar så jag blev superimponerad. Typ världens godaste kärleksmums var det. WOW... Han berättade att kidsen i klassen så gärna ville ha kärleksmums då han bjudit på det förut. Ja, voine voine.... imponerad är bara förnamnet.

Sen käkade vi lunch tillsammans hela familjen. På kvällen drog ungarna iväg på sitt och vi vuxna avslutade hos bästa Kattis och Beijne med en härlig grillkväll och skratt så vi nästan kissade på oss. En fin dag och kväll blev det.

Grabbarnas kläder


Elliot blir en sailorboy.....


....Thedde blir Bratz boy. Bara dom röda shortsen som fattas på bild.


Observera att dom har liknande kläder. Detta sitter i från dom var små, då var dom jätteofta lika klädda. Borde ju släppa det nu men kan inte riktigt. Båda var ju nöjda med sina outfits oxå så sååå illa kan det väl inte vara va? :)))

Nu har jag gjort frullen klar, ska kolla sista avsnittet av The Voice på femman. Sen är inte det tillbaka förrän när skolorna börjar.... BLÄ. Det är faktiskt ett rätt skönt program att ha på i bakgrunden på morgonen. Det varvas med TV4 på morgnarna.

Näej, tidsoptimist som jag är måste jag sätta igång nu!

Intervju med Thedde


Jag har intervjuat Thedde lite här på kvällskvisten. Lite om han och mig
och om hans visioner. Det är riktigt kul faktiskt....


Vad har du gjort idag?

Spelat golf.

Gick det bra?
Ja, som vanligt. Eller sådär kanske.

Vad är det bästa med veckorna hos mamma?

Att få träffa Milo, träffa er och få bo nära stan.

Bjuder inte mamma på bättre frukostar än pappa?
Jooooo, jaaa men jaaaa, verkligen.

Maten då?
Bättre hos Dig men inte när du gör korvstroganoff. Jag gillar inte det.

Thedde är väldigt lojal som son och skulle aldrig på flit såra någon av oss så han försöker alltid vara så diplomatisk. Dock så lyckades jag få ur honom detta i alla fall, jiiipppppiiiii!!! :)

Tycker du att mamma är pinsam?
Nej! Bara när du hade dina röda glasögon, dom syntes för mycket.

Hur skulle Du beskriva mamma?
Kort, glad och rolig tjej.

Är jag snäll?
Ja, när du inte har mens.

Tycker Du att mamma är sträng?
Ibland.

Närdå?
När du inte är på bra humör.

Skolgången då? Är jag inte sträng då?
Jo, men det är bara bra. Jag har ju bättrat på engelskan nu.

Hur ser en favvokväll ut hos mamma och tony.
Att bara låta mig vara, hahahaha.

Men allvarligt nu, vad är mys?

Det är mysigt o kolla TV ihop den korta stunden du är vaken.

Men du sömnar ju före mig.

Näää oftast inte.

Här har Thedde lite fel... och det är helt sant! Sen säger jag till Thedde att han har en jäkla tåjuice. Golf hela dagen med varma skor... PIUUUUH!


Hur tycker Du att det ska bli att åka på semester i sommar?

Ska bli kul om jag får göra lite som jag vill. Hihi... skoja.

Vad är det roligaste minnet du har med mamma.
Bland dom roligaste är när du och jag var och shoppa i västerås. När vi hade "bara mamma och Thedde" dag. Det är det jag kommer på nu...

Här inser jag att det ska vi göra mycket oftare!!!


Hur var det att få en lillebror när du var äldre?

Bland det absolut bästa som hänt.

Berätta om den dagen.
Mormor och jag var på stan. Ni var på BB. Så skulle vi precis hoppa in i bilen så ringde du och berätta att han hade kommit. Mormor börja grina och jag med.

När ni kom och hälsade på då?
Då hade jag inte riktigt fattat att han verkligen var min lillebror. Jag låg med han på bröstet och det kändes helt overkligt.

Vad tror du att du gör om 5 år?

Bor i Göteborg och jobbar med att köra helikopter hoppas jag.

Kommer du inte längta efter mig dåra?
Jo jag kommer längta jättemycket.

Varför vill du bo där?

Verkar vara en skön stad. Stor stad och så tror jag det är lite varmare där.

Slutligen då, har du nånting att hälsa till mammas bloggläsare?

Kommentera för helvete... hahahaha. Nääää... vi ses i Liseberg hörrni! :)




Äntligen fick jag klippa honom!


FÖRE



EFTER
Kolla in min mellangoding då???

ÄÄÄNTLIGEEEEEN fick jag klippa honom! Ni hajar inte vilka diskussioner vi har haft om detta. Ett tag gick han bara till frissan för att han inte litade på mig och för att jag alltid klippte för kort. Nu har jag bönat och bett, sagt att "Snälla snälla snälla snälla Elliot, kan inte mamma få klippa dig?!?!"

"NEJ" har han sagt utan att tänka. "Du klipper så kort jämt" har han påstått.
Ok, jag erkänner. Jag har kapat av det rejält när jag väl fått sätta saxen i det. Men jag inser ju nu att det varit fel taktik. SÅ jag började med en annan.
"Men om mamma klipper lite i taget och så får du titta emellan" har jag föreslagit.
"Okejrå, du får väl klippa dåra" har han svarat.

Döm om min förvåning när han igår satte sig tillrätta i frisörstolen och sa
"Jag vill ha det kort!" och så visade han med fingrarna sådär en 3 cm.
"Va?" utbrast jag. "Du ville ju knappt klippa" sa jag.
"Jamen, nu ska det vara kort och så ska det stå åt alla håll" sa han lugnt.

Ok, det var bara till att klippa. Frågade flera gånger på vägen om han var säker. Det var han. Och nu ser han ut såhär och är såååå fin och coool!

Påsklov



Morgonpromenaden i morse var helt underbart. Tur dock att jag gick
ut på "ballen" för att känna av vädret först... det var kallt! Brrr.....

Godmorgon tisdag. Jag har hunnit vara ute på min morgonpromenad. Jag har fixat frukost och ätit frukost. Jag har rensat ur en av mina datorer som var så seeeeeeeeeeeeeeg så nu går den bättre. Jag har letat fram viktiga papper som måste skickas iväg. Jag har sytt en väggvepa till mitt kontor, riktigt fint tyg som passar därinne. Sen har jag läst igenom lite bloggar och nu bloggar jag själv. Ska till kontoret efter lunch idag eftersom jag hade lite grejer jag kunde fixa hemifrån på förmiddagen.

Killarna har påsklov så jag frågade om vi skulle ta en dag och mysa och göra nåt kul?

"Jag ska golfa och hänga med en kompis" var Theddes svar. Elliot har jag inte sett röken av än, han har hängt med en kompis och sovit kvar där inatt. Tror väl inte att jag kommer se så mycket mer av honom idag kan jag tro. Så är det med pubbeungar. Inte fasen vill dom hänga med mamma, dom vill ju vara med polerserna nu när dom kan och är lediga. Det är bara det att jag vill hänga med dom.... suck. Vet inte vad jag ska locka med bara?! Busborgen är dom för gamla för? Shoppingrunda kan funka.... hmm. Sen gillar dom ju så olika saker så man får nog dela upp dagen! Well well... jag får klura.

Runkeeper och 1:a aprilskämtet from HELL!



Ni kommer väl ihåg att det är första april idag!
Förbered er..... själv tycker jag att det är en
rätt dryg dag. SNARK... mer om det nedan!




Såhär ser det ut på min facebook. Varje dag så uppdaterar den även på fejjan.
Det tycker jag är skitbra, idag motiverade det en fejjankompis att ta sig ut på
prommis! BRA SKIT!!


Ja men se gomöra gomöra! Det är.... papapampampampaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa....FREEEDAG! Näst bästa dagen på veckan. Idag är sista dagen på första arbetsveckan. Det har gått bra tycker jag, jag har fått en hel del gjort men än är det mycket kvar. Men det är bara kul, jag gör det åt mig själv liksom, kan ju inte bli bättre?!

Idag är det första april,
men på den här bloggen kommer det inte bli nå aprilskämt förstår ni. Jag gillar inte 1:a aprilskämt för fem öre. Vet inte varför men jag känner bara typ SNARK när man läser att ABBA uppträtt i Ockelbo. Ämen.... nääej, där är inte min humor riktigt med faktiskt. Varje radioprogram, alla tidningar och TV håller på. Det må tyckas vara jävligt tråkigt men jag är inget "fan" av sånt där, så är det bara.

För några år sen så tänkte jag mig att jag skulle dra ett aprilskämt för mina barn. Det blev ett spontant skämt som jag snabbt satte ihop. Kände att nu jäklar ska det bli ett ordentligt skämt eftersom jag är så dålig på sånt där annars. (Hmm, jag har nog tagit det här på bloggen tidigare men tänkte att jag skulle ta det med nya läsare.) I alla fall.... Vi hade precis köpt dvärghamstrar till ungarna, dom var såååå lyckliga över dessa små hårbollar. Dom hade en varsin på sina rum. Mitt i allt detta så köpte vi huset och det skulle bli flyttdags. Då tog jag båda barnen en eftermiddag och sa att jag ville berätta en sak. Där satt mina små killar med stora ögon och lyssnade på mig.

"Jo förstår ni killar. Dvärghamstrar klarar inte att flytta, dom mår väldigt dåligt av det och ska inte flyttas. Därför måste vi göra oss av med dom. Vi måste ta bort dom förstår ni!" säger jag.

Thedde tittade på mig med chockartad blick! Elliots tårar började rinna.....

Snabbt sa jag "APRIL APRIL" och skrattade, men skrattet satte sig i halsen när jag insåg vilken hemsk, rå och vedervärdig mamma jag varit. Vad fan var det för skämt? Snacka om o ta i från tårna liksom?!

Thedde sprang upp gråtande för trapporna till sitt rum samtidigt som han skrek "Det där var det värsta aprilskämtet nånsin" och Elliot fortsatte gråta i trappan. Tony stod och tittade på mig med gapande mun och tänkte väl att jag typ var full eller nåt!? Det är då man som mamma känner "YES, där satt den!" och drar en highfive med sig själv..... eller?! Nää, inte direkt. Jag fick ju börja trösta mina små killar och förklara att det var ett jättehemskt skämt, att mamma måste ha varit totalt puckad som gjorde så.

Ärligt talat så vet jag inte vad jag tänkte på. Tänkte väl bara att jag ville ha ett ordentligt skämt.... men det blev väl lite VÄÄÄL mycket kan jag tycka! Hahaha, såhär i efterhand kan man ju skratta åt det. Då var det inte så kul! Idag skrattar barnen åt det men är rörande överens om att det fortfarande är det värsta skämtet nånsin. Så ni kanske förstår mig när jag säger att jag ALDRIG mer skämtar med dom....

// Mom from Aprilfools HELL!

Kalaset i bilder


Oki, efter att ha hört Thedde hosta i en timme så förstod jag ju att
unge är vaken. Han vill ha frulle på sängen och sin morgonpresent!
In steg vi alla och sjöng "Ja mår illa" som Milobebis sjunger!


Inspektion av morgonpresenten! Rätt märke? YES.
Tillräckligt dyr? YES. Önskat sig? YES. En stickad
tröja att ha med väst nu när våren är här. YES!


Okej, den här grejen vi hade fixat till Thedde hade jag väldigt höga
förväntningar på. Jag hade googlat och letat efter grejer så att jag
själv hade kunnat göra den. Men jag var ute försent. Så vi lejde bort
det. O så fick vi den här! :( Inte alls som vi tänkt och inte alls så fin).
Ångrar nu att jag inte gjorde den själv....

Jag ville den skulle se ut typ såhär:

Ser mycket svårare ut än vad det är konstaterar jag när jag läser på
recepten på dessa tårtor. Hmmm... blev faktiskt väldigt besviken då
jag hade väldigt höga förväntningar. Anlitar man ett bageri så borde
man få en finare tårta....eller vad tycker ni?


Några har satt sig till bords för att hugga in på pajen jag gjorde!


Sallad och pajhaket.


När sen mormor och morfar kom med beskedet att en eu-moped skulle
inhandlas och han skulle själv få vara med och välja så blev han så-
här glad. "TAAAAAAAACK mormor och morfar!!!!!"


Några utav korten och innehållet var i de flesta fall pengar så nu har
ungen gått och blivit rik! ;) Obeservera tavlan som Theddes farmor
målat. Det är en bild jag tog på Thedde när han var nästan 1 år. Den
har hon sen målat. Jag blev så himla rörd, grät faktiskt.... Sååå fin!!


Vad tror ni den här lilla herrn pysslade med då? Jo, lekte med Anton
och sprang med sin lastbil. What else? Nästan naken oxå då det blir
så varmt hemma hos oss när vi är så många.


Tjoho... fick mig ett glas vin oxå. MUMMA!


En del av fikabordet. Cupcakesen blev inte riktigt som jag förväntat
mig men kom på varför, skulle haft i mer smet i varje form så hade
dom blivit högre. Sen ska man ju spritsa ut frostingen på så det blir
fint. Hm, jaja... då vet vi till nästa gång! Fick lite bråttom så jag hann
inte riktigt med som jag ville.



Jaha, då var det kalaset över. Det var en väldigt nöjd Thedde som somnade gott sent igår kväll. Han fick fina presenter i form av massa pengar, en moped, och utav oss fick han ett mopedkörkort. Det måste man ha nuförtiden, annat var det på min tid. Då hoppa man upp på moppen och drog rätt in i trafiken. Det är ju för fasen inte klokt va?! Egentligen?! Man har ingen som helst vana och så ska man kunna alla trafikregler och konsten att köra i  trafiken. HERREGUD! Jag tycker det är skitbra, ett måste för min del i alla fall. Thedde var sååå glad och det första Elliot utbrister är: "HUUURRRAAAAAAAAAAA, nu kan ju du köra mig till stallet!!!!". Ja, tänk det kan han ju. Sen kan han köra mig oxå om jag nångång behöver skjuts. Han kanske kan få bli fyllechaffis åt sin gamla morsa, Tony kan sitta i en kärra i bak kanske?! :) Hahaha... Näää. Men först blir det körkort sen får han välja sin moppe, vi tror att han blir klar i maj nångång.

Ok, nu MÅSTE jag sätta igång med massa annat viktigt som liksom har stått på vänt dessa dagar då jag haft så himla mycket med Theddes kalas. Idag sätter vi tänderna i lite viktigt. Går här och trampar lite då jag behöver ha min registrering klar. Det ska sedan vidare för att få igång starta eget bidraget så riktigt än är vi inte i hamn. Dock så har jag 1000 saker att förbereda så jag pysslar med det under tiden.

Vi måste prata om en sak sen, men det får bli senare... Ha en fin torsdag, imorn äre fredag! :))))



Thedde 15 år


Den 22:a mars 1996 fick jag värkar. Den första var
bara en bråkdel av vad som komma skulle. Kl: 10.13
den 23.e mars 1996 föddes en liten pojke på 3,5 kg.
Huvudet format som en kon då sugklockan blev ett
måste. Här har en nybliven morfar precis lyft upp
honom i sin famn. Jag ser på den morfaderns ansikte
att detta var stort, MYCKET stort.



Han var ett litet mönsterbarn. Sov som han skulle, åt
som en häst och var redan i tidig ålder väldigt social.
När han var drygt 2,5 år föddes en lillebror. En lille-
bror som fick veta att han levde men blev oxå väldigt
älskad av sin storebror.



Han är mycket lik mig i mycket. Samma känsloregi-
ster, empati, social, orolig och hjärtlig. Han är väldigt
rolig och jag får mig många skratt med min son. Han
kan lätta upp en tryckt stämning och har alltid glimten
i ögat. Jag hör ofta från andra att han är väluppfostrad,
artig och så mysig och social. Mammahjärtat växer och
jag blir så otroligt stolt över min fina son.



Idag är det hans 15:e födelsedag. Han har vuxit upp
till en otroligt fin kille. Han har ett stort hjärta och är
så mån om andra i sin närhet. 15 hela år, idag är det
dagen M. Moppedagen.....


God förmiddag vänner! Idag är det inte vilken dag som helst, idag är det min äldsta sons födelsedag. Vi har hunnit med lite frukost på sängen och morgonpresent. Han är hemma från skolan idag då han tyvärr är lite förkyld och väldigt hostig. Inget är dock avblåst utan vi kör på som vanligt. Hostan är på bättringsvägen i alla fall.

Idag ska jag göra lite pajer och förbereda sallad. Jag ska städa undan lite och slutligen plocka fram lite gott att äta och fika. Det kommer som sagt en hel drös ikväll för att fira honom. TRELIGT!

GRATTIS min älskade första unge. Tack för du finns och hoppas du får världens bästa födelsedag. ÄLSKAR dig från djupet av mitt hjärta.

"HURRA HURRA HURRA HURRAAAAAAAA"

Fotbad



Vi tjuvstartade vår mamma/son dag lite idag. Det blev
lite fotbad medan Milo sov en stund. Självklart lite
prat oxå!

Elliot har gått och trampat här hemma idag. Antar att han blir lite rastlös när vi liksom inte ens går utanför dörren. Jagt föreslog att vi skulle göra ett varsitt fotbad. Vet att jag har såna där brummande fotbad med massage nånstans men jag orkar bara inte leta, ligger säkert och samlar damm i källaren. Det blev en varsin hink med fotsalt i och sen så filade vi fötterna. Elliot hade typ INGET att fila på ens så han fotbadade mest. Själv har jag fötter torra som fnöske så dom behöver nog mer eller mindre bara lite fotsalt, lite filande och massa insmörjning efteråt.

Så kan man oxå fördriva sportlovet! :)

Mamma/Son dag



Här ligger Elliot och sportlovsslappar. Det är en
tischa på och håret står åt alla håll fast klockan är
över halv ett på dagen.


Idag har jag väl i stort sett bara tagit hand om Milo. Jag har hunnit fylla diskmaskinen oxå och värmt på lite käk åt oss oxå. Det blir inte så många knop gjorda när Milosbebis är sjuk. Det märks på hela atmosfären ändå att det är sportlov. Jag önskar vi hade kunnat glida ner för nån fin backe i fjällen just nu. Tagit oss ner till afterskin sen, sjungit med i alla låtarna och stått och hoppat oss svettiga i våra skidkläder så ungarna hade fått skämmas ögonen ur sig! Sen åka till fina stugan för att avsluta med lite middag, ett glas rött, bastu och kortspel med såna där röda mosiga kinder efter en hel dag i backen. Ååååh, det hade varit sååå mysigt. Hela familjen....

Nu åker grabbarna till Björnriket över påsken och Elliot ska dessutom åka med sin mormor och morfar till Mora i helgen för lite skidåkning, dessutom har Thedde besökt en backe straxt utanför vår lilla by här ett antal gånger redan. Just nu är han på lite innebandyläger inför distriktsuttagningarna...  så dom får nog sin beskärda del ändå. Men jag vill OXÅ ju... :)

Dock så har Elliot och jag bestämt att vi ska ha en Elliot och Mamma dag nu på sportlovet. Bara han och jag en hel dag. Vi ska först börja med frukost på IKEA och sen strosa runt där, sen ska vi äta lunch på IKEA oxå. Allt enligt Elliot. Sen ska vi åka runt och titta i lite butiker. Sen ska vi åka hem och ha spa eftermiddag. Vi ska göra fotbad och sen göra ansiktsmassage på varandra. Sen ska vi avsluta med att baka nåt ihop och göra nån god middag som vi ska mysa med. Just, ja, sen ska vi prata massor har han bestämt oxå. Är det nåt som Elliot är riktigt bra på så är det att prata. Å jag med, så vi lär ha att göra den här dagen! 

Låter URMYSIGT tycker jag. Nu hade vi tänkt ta detta nån dag när Milobebis var på dagis men eftersom han är sjuk nu så vet vi inte riktigt. Vi får försöka lösa det i helgen annars. En Elliot/Mamma dag blir det i alla fall under veckan!

CUPVINNARE




Igår så fick vi ju ett sms av Thedde efter deras semifinal, dom hade
vunnit även den och skulle nu spela final. Milo kändes helt ok varför
vi bara var tvungna att åka till Usala för att se finalen. Kolla vädret!!
Usch, jag får så ont i magen när vi är ute på vägarna i sånt här väder.




"Vi har det bra, vi här bak i bilen, och vi vill inte va med om nån krock!"
Trallalallaallaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa....
I baksätet pics....




Tyvärr kom han inte med på bild här min Thedde men han hämtar en
T-shirt. En matchens lirare t-shirt och jag var stolt som en tupp!! Det
där är min grabb det..... jag har lärt han allt jag kan! :)




Här är dom, VINNARNA I STORVRETA CUP!!!! Grabbarna som jag tränat
i 5 års tid. Denna säsong är den första säsongen som jag inte gör det.
Känns konstigt och faktiskt lite trist. Men jag hade gjort mitt i laget,
det behövs förnyelse. Så är det. Dom har blivit så sjukt stora dom här
grabbarna... och väldigt duktiga, det har dom iofs alltid varit!!





Thedde, min superduktiga grabb. Han fick 3 st matchens lirare denna
turnering. Brås på mammas gamla målvakts talang ;) Tur man ärvt
av sig NÅGONTING bra till sina grabbar minsann!


Ja, det blev en visit till Uppsala för att se Thedde spela cup och final. Milo sov nästan under hela tiden och matchen var som tur var inte mer än 2 x 20 min. Riktigt kul o se grabbarna spela, dom var väldigt duktiga. Det var riktigt drag på läktaren oxå bland oss föräldrar. Det var tutor och hejjaramsor. Peppande för grabbarna tror jag...

Eftermiddagen tillbringades sedan hemma i värmen. Vicket jäkla väder det bjöds på igår, usch jag får ont i magen när vi ska ut i trafiken såna dagar. Blir helt orolig. SOm tur var så körde alla väldigt försiktigt ute i trafiken. Väl hemma gjorde vi tacos, jag ska visa er sedan hur jag åt min taco. Ett riktigt bra alternativ och MINST lika gott!

Milobebis fick hög feber sen på kvällen så natten har bjudit på några vakna timmar med avsvalkande av Milobebis. Jag vågade inte ens ta tempen, har aldrig känt att han varit så varm. Säkert över 40 grader. Vet inte om jag drömt men jag tror att jag hört att det går sånt där konstigt nu i form av jättehög feber? Tur det finns febernedsättande, IPREN är det som funkar bäst här hemma. Febern går ner på 20 minuter och håller även febern i schack på det sättet. Idag är han dock piggare, vi får se om det vänder nu. Hoppas det, de är verkligen hemskt när ens liten är sjuk och dåsig. Kvällens planer får nog skjutas upp då han är sjuk, vi hade planerat middag med några kompisar. Dagen tillbringar vi hemma, jag städar nog oxå då det är städardag i casa de Niiinis. Sne slappar vi, jag är lite trött idag då sömnen blev som den blev.

Härlig fredag hörrni, återkommer med lite recept under dagen och tacotipset! :)))

Justin Bieber.... min son?



THEDDE                                                 JUSTIN


Har ni sett? Husbandet kom på häromdagen att Thedde är lik den här unga flickidolen Justin Bieber. Han blir inte så glad när man säger det, fattar inte det jag, han är ju jättesöt den där Justin!

På samtal på skolan...



Nu ska jag bege mig mot Elliots skola. Jag vet att där sitter en väldigt
nervös liten kille nu. Han förvarnade mig i morse om att samtalet
kanske inte kommer att gå så bra.....


Jag tror att jag har en pubbeunge som är sådär typsikt ointresserad av skolan.. en sån som tycker att fritiden är roligast av allt och att skolan hinner vi inte riktigt med. Nu ska vi få  höra, det är första gången vi går på samtal sen Elliot bytte skola.

Blir det åtstramning på fritidssysselsättning eller sköter han sig?!

Vi får se......

Globen nästa...





Gårdagen i stallet. Vi fick titta på Elliot när han hoppade med sin häst Manana.
Vi var alla mäkta imponerade av vår lilla hästpojke. Han är såå duktig!


Vi fick ÄNTLIGEN följa med Elliot för att titta när han hopptävlade. Vi får oftast inte följa med förstår ni. Det är PINSAMT. Ja...ni vet hur det där är med pubbeungar. Frågar jag honom varför det är pinsamt så beror det oftast på mig. Ja, jag är ju lite sådär spattig jag. Vet inte riktigt hur jag ska förklara men jag blir väldigt entusiastisk och glad. Så om Elliot hoppar bra så är jag överlycklig och pussar och kramar på honom och pratar högljutt om hur duktig jag tycker att han är. Sånt är PINSAMT för pubbeungar. Jag hajjar det men jag skiter i det oxå. Jag är ju sån här, å förespråkar jag som mamma att man ska vara sig själv så måste ju jag leva som jag lär. Jag brukar säga det till Elliot, då ler han och säger att jag ska fortsätta vara som jag är. :)

I alla fall så hade han en häst som är lite känslig för applåder varför hans häst fick bryt nästan direkt när han kom in på banan. Elliot parerade det enkelt och fortsatte som inget hade hänt. Jag hade ju suttit och fultjurat på hästryggen och försökt kastat mig av. Elliot hoppade vidare utan att ha fötterna i stigbyglarna vilket är SKITSVÅRT. Han red felfritt och landade på en tid strax under minuten. Jäkla duktig asså! Sååå stolt. Jag fick givetvis behärska entusiasmen då förstås så inte ungen förbjöd mig att komma för all framtid!

Vem vet, om några år kanske man sitter på nån schyssst VIP plats och zippar POL ROGER och gör hästaffärer medan grabben visar var skåpet ska stå för dom andra nere på banan. Drömma ska man!! :)

Dom är HEMMA ♥





Nu är dom hemma... mina älskade älskade ungar!!

Ja, jag har inte riktigt tid med bloggen idag, förlåt. Jag har haft fullt upp med att bara ha tittat och pratat med mina barn idag. Hem kom dom pigga, fräscha och så fulla av nya upplevelser. Elliot har tagit en hel del bilder som jag hoppas att jag får visa er här på bloggen.

Känner mig lättad, glad och trygg igen nu när mina älskade landat hos mig igen. Dom har haft det superduper och dom hann bara vara hemma några timmar innan dom for iväg igen i full fart åt varsitt håll. Man får njuta av det stunder man hinner ha dom nära sig.... så är det.

Ikväll väntar lite målvaktsträna, lite mys i soffan med hela min stora familj, sen ska en del leveranser pungas ut. Full fart på denna måndag med andra ord.

GRATTIS



Nu har vi sjungit, hela familjen. T.o.m Milobebis. Vår lilla mellanpojke har
sin stora dag idag. Nu har han precis lämnat för att åka till skolan, sprallig
som aldrig förr såklart!

För 12 år sen vaknade jag en morgon. Jag hade dagen innan varit på överburenhetskontroll och fått svaret att vi båda mådde alldeles för bra för att sätta igång något. Det var på beräknad födsel +15. Jag var sprängsfärdig, tvärless och grät. På morgonen var i alla fall inte allt som det skulle.

Jag mådde jättedåligt, hade svårt att andas, fick liksom kippa efter luft. Vi bodde hos mina föräldrar eftersom vi höll på att bygga hus, Magnus... Elliots pappa hade redan åkt till bygget. Vi hade bott där sen junimånad, nu var det oktober. Mamma tyckte jag skulle ringa BB. Jag ringde och fick svaret att jag skulle komma in. Det var bara att ringa tillbaka Magnus som kom hem med stora ögon och fattade ingenting. Han hade ju åkt för nån timme sen och då var allt lugnt.

Väl inne på BB konstaterades det att Elliot mådde väldigt dåligt där inne i magen. Jag kunde inte sitta upprätt förrän hans hjärtslag gick ner drastiskt. Under 80 slag i minuter vilket inte alls var bra. Det pratades om akut kejsarsnitt över mitt huvud när jag började gråta. "JAG VILL INTE!!!" hulkade jag fram! Jag ville föda normalt till varje pris, varför vet jag inte. OK, jag fick försöka normalt först men minsta lilla reaktion från bebis så skulle det bli snitt, sen var jag tvungen att halvligga, inte sitta för då dippa hjärtslagen. Det var trångt för honom, och navelsträngen var runt halsen! Det visste vi inte då. Sedan sattes det igång, klockan var 1 på eftermiddagen. Dropp in i handen, värkstimulerande. Värkarna var stenhårda och jag minns att jag tittade på Magnus och utbrast: "Hur kunde jag vara så inihelvets dum i huvet och utsätta mig för detta ännu en gång?" sen grät jag floder. Året var 1998 och jag var 26 år.

Vi kämpade på och det visade sig att det löpte på bra. Jag öppnade mig i rasande fart och redan när klockan visade 3 minuter över 3 ville han ut. Med navelsträngen runt sin hals for han ut. En jättestor rosa bebis som lades på min mage. Jag grät och skakade av adrenalinet, Magnus grät och kunde inte fatta hur stor han var. 4500 gr och 53 cm lång. Jättefina värden fast han mått lite tjyvens i magen. "Hon har snoooooooooooooooooooooppp" skrek jag rätt ut i luften när jag fick se snoppen. Vi var så säkra på en liten jänta eftersom jag mått så pissigt under hela graviditeten. Men det var en härlig liten kille till.

En Elis (efter sin gammelfarfar) Elliot (mammas påhitt) var född. Åh vad vi älskade dig från första stund. Vilken fin bebis vi hade fått, en stor rund rosa bebis.

Det är 12 år sen idag. 12 fina år med min underbara lilla kille. GRATTIS från djupet av mitt mammahjärta älskade älskade unge!!!

Min ÄLSKADE unge blir 12 år!



Imorgon är en stor dag. Imorgon är det 12 år sedan Elliot föddes. Tiden går
som vanligt sjukt fort och jag har svårt o fatta att denna mammiga lilla bebis
gått och blivit hela 12 år. KALAS imorgon!

Min lilla bebis. Är det inte helt sjuk hur fort tiden går? Jag säger det ofta men det tål att upprepas. Nyss låg den här "tjockisen" på min mage och gosade, det var favvoplatsen. Nu är han en lång smal kille med ett hästintresse utan dess like. Fast kramas tycker han fortfarande om att göra.

Lite fakta om Elliot:

* Han är den jag mådde mest illa med (hela grav.) = låg inne på ackis i dropp efter uttorkning
* Han är den som dröjde sig längst inne i magen = Gick över 15 hemska dagar
* Han är den som föddes snabbast = 2 timmar från igångsättning
* Han är den som var näst tyngst vid födseln = 4,5 kg
* Han är den jag ammat längst tid = 5 månader
* Han är den som varit mammigast = fortfarande
* Han är ett mellanbarn hos mig = Den yngsta hos pappa
* Han är den som väglett mig och rivit mina murar = Han står för den han är
* Han är jätteintresserad av hästar = Hoppar 1, 15 meter med sin häst (WOOOW)
* Han är SVINDUKTIG på att dansa = Hoppas att han vågar starta i den där dansgruppen
* Han kommer ihåg engelska sångtexter läskigt snabbt = Sjunger alltid med
* Han brukar ha svårt att somna = Vi jobbar hårt på det
* Han är jätteduktig på att fotografera = Har en NIKON systemkamera han köpt för egna pengar

Min älskade unge vad jag älskar DIG.
Imorgon är en stor dag! Idag ska jag sätta igång med baket för morgondagen. Elliot ska hjälpa till EFTER han varit i stallet såklart. ♥♥♥


Tidigare inlägg
RSS 2.0