Gårdagen i stallet. Vi fick titta på Elliot när han hoppade med sin häst Manana.
Vi var alla mäkta imponerade av vår lilla hästpojke. Han är såå duktig!

Vi fick ÄNTLIGEN följa med Elliot för att titta när han hopptävlade. Vi får oftast inte följa med förstår ni. Det är PINSAMT. Ja...ni vet hur det där är med pubbeungar. Frågar jag honom varför det är pinsamt så beror det oftast på mig. Ja, jag är ju lite sådär spattig jag. Vet inte riktigt hur jag ska förklara men jag blir väldigt entusiastisk och glad. Så om Elliot hoppar bra så är jag överlycklig och pussar och kramar på honom och pratar högljutt om hur duktig jag tycker att han är. Sånt är PINSAMT för pubbeungar. Jag hajjar det men jag skiter i det oxå. Jag är ju sån här, å förespråkar jag som mamma att man ska vara sig själv så måste ju jag leva som jag lär. Jag brukar säga det till Elliot, då ler han och säger att jag ska fortsätta vara som jag är. :)

I alla fall så hade han en häst som är lite känslig för applåder varför hans häst fick bryt nästan direkt när han kom in på banan. Elliot parerade det enkelt och fortsatte som inget hade hänt. Jag hade ju suttit och fultjurat på hästryggen och försökt kastat mig av. Elliot hoppade vidare utan att ha fötterna i stigbyglarna vilket är SKITSVÅRT. Han red felfritt och landade på en tid strax under minuten. Jäkla duktig asså! Sååå stolt. Jag fick givetvis behärska entusiasmen då förstås så inte ungen förbjöd mig att komma för all framtid!

Vem vet, om några år kanske man sitter på nån schyssst VIP plats och zippar POL ROGER och gör hästaffärer medan grabben visar var skåpet ska stå för dom andra nere på banan. Drömma ska man!! :)