Vår sjukling
Här har vi vår lilla sjukling med sin lilla snuttefilt
i högsta hugg. Tänk att man ser på hela ungen att
det inte är som det ska!
Jag fick många bra råd angående Milos brännskada. TACK för dom. Dock så var det inte så illa. Det var en liten del av handflatan och 2 fingertoppar som brändes lite. Vi kylde i säkert 1,5 timme efteråt och när vi väl kom hem lugnade han sig. Han var ju dessutom jättetrött precis när det hände och det förvärrade det hela såklart. Han märkte inte av det mer sen, SKÖNT! Men SHIT vad rädda vi blev! Uscha....
Han är i alla fall sjuk fortfarande. Halva dagis är tydligen hemma i samma åkomma så det är nåt som går. Han har snorat så det känns som jag har snor på hela min kropp och runt väggarna i hela sovrummet, han har ju inte fått till det där fräsandet heller så man får ju inte ut det utan det bara rinner. Hostan är jättejobbig stundtals, han tampas ju alltid med krupphosta när han blir förkyld. Sen en feber som varit ganska så hög, nu känns det som att den börjar ge med sig lite, HOPPAS HOPPAS!! PLUTTEN. Nu är han faktiskt upp och kör sin bil, det har han inte gjort på 2 dagar så det är väl ett tecken på att det är på väg åt rätt håll?! Hoppas hoppas.... Det blir ju ingen bra sömn på nätterna nudå, känns som jag vaknat ungefär 2845 ggr inatt. Hjärnan är marshmallows och man vet inte om det är tisdag eller torsdag? Jag ser ut som 7 svåra år och känner mig urlakad, ledsen och irriterad. BLÄÄ! Jag har ont i hela kroppen och vet inte om jag håller på att råka ut för samma skit, pallar inte det nu. Vill inte det nu! Behöver inte det nu!
Men men.... vi greppar tag även i denna dag och försöker blicka framåt.
Men TUSSEN då.... Låter inge vidare det där.
Feber och snor kan man härda ut med men hosta det är förjävla jobbigt!!
Hoppas han snart är piggare!
Massa kramar till er.
Hörde nu att en MASSA ungar på vårat dagis är toksjuka. Sen kan man ju på fejjan se att ALLA är hemma med ungarna !!
Åh, krya på lilla Milo! Och hoppas du slipper bli sjuk.
Det där med snytningen tog tid här hemma. Sonen var nog 4 innan han VILLE snyta sig.
Först kunde han ju inte, men sen blev det liksom en liten grej som han skulle bestämma över och självklart bestämde han sig för att "nej, jag vill inte". ;D
Men nu funkar det i alla fall, för det mesta. Fast han avskyr när det kommer ut en massa snor och kan nästan börja gråta för att det är så läskigt.
De små liven! ;)
åsa: TACK!
HUSET: Hörde det.... många barn som var borta!
A: Ja, men tänkt att dom får för sig såna där saker.... milo har det här med att ljud är så jobbigt, det innefattar alla ljud i stort sett. Nyser farsan för hårt så håller han på o svimmar av rädsla. De små liven ja.... KRAM
