When love takes over !!
Måste också passa på att tacka er som läser fruns blogg. Hon blir så glad när hon sitter här framför skärmen ( nu vet inte jag om hon kanske surfar på " big dicks in paris" när jag inte tittar och det är det som orsakar leendet ) och läser era kommentarer. Uppmanar gärna till flera kommentarer då hon väldigt ofta uttrycker hur jäkla nyfiken hon är på att veta vart alla finns som läser hennes blogg. Så jag uppmanar er att lämna en hälsning så fort ni varit inne och tittat. Den kommentaren gör henne tokglad.
Det här med viktmiskning är helt sjukt omfattande. Finns det någon som är nöjd ?? Kanske inte bara gäller vikt men det är ofta man hör att folk tycker dom är för smala ( vilket dom som är stora inte kan tro är sant ) och att dom gärna tar några kilon på kroppen. Jag hittar också nackdelar med att gå ner. Alla kläder som gör att jag ser ut som 50cent t.ex ... Allt ser ut som hiphop och det är väl inte riktigt så coolt när en blek, småskäggig kille på 30år glider runt med såna kläder... Sen kan jag inte gå som dom heller.. Sådär haltandes med ett ben och vifta med pistolfingrarna hela tiden ochh skrika yoooo .. matterfakker. Sen kan jag inte sitta på hårda underlag längre stunder. Ärslet är som ett urlakat plommon. Gör ont på knotas då. MEN... Jag trivs med hur jag ser ut nu. ÄNT-Fucking-LIGEN.
Nu är frugan på god väg också. Där kommer ni in i bilden igen. Häng med på resan.. Peppa varandra och acceptera inte snesteg.. Bli förbannad.. Vafan i helvete helt enkelt. Som en kompis sa till Nina som fastnade i mitt huvud. Man får njuta i fem sekunder och sen har man ångest i timmar när man fuskar med nåt onyttigt. FEM SEKUNDER som inte ens är värt det. Nåväl.. Skit stolt över min fru som är så jävla hård och duktig nu. Fy fan om jag skulle behöva gå igenom PMS och mens och allt sånt samtidigt. Ni för en kamp tjejer mot kroppens signaler som vi killar inte skulle klara av. Vi skulle tjura i fyra veckor och be till gud om dödshjälp. You go girls... Fast mest DU ninaloo.
Min fru sa till mig att hon saknar trygghetskänslan i min kropp från när jag var stor i kroppen. Först vart jag lite confused men sen så tänkte jag efter. Jag har haft sammma relation till min Pappa. Jag skulle aldrig i mitt liv kunna ha en smal pappa. HAN gav mig trygghet genom att vara stor och björnaktig och när man kramar honom än idag så är det som att blicka tillbaka 20 år i tiden och vilja fråga.. Får jag somna här med örat mot din mage och kännna total trygghet och bara vara.. . Så jag förstår vad nina menar. Nästan som att hon får en ny kropp att lära känna.
Nu vaknade mitt lilla milo hjärta hör jag. Ska springa och ge honom tryggheten nu i mörkret där inne. Ha en underbar dag... / Huset
Ni är så himla duktiga båda två! Nu ska även jag köra igång. Inte en dag för sent om man säger så! Jag kör dock inte med ngn diet, för det tröttnar jag ur på hur fort som helst. Har iaf gjort det de tolvhundratjugo gångerna jag har provat tidigare. Nu är det bort med onödigheter som godis och liknande och minskade portioner med ökad grönsaksmängd. Hoppas att det fungerar långsiktigt!
Kom ihåg att du klagade på att kattens skit luktade så illa att du kunde spy, Nina. Vi hade det precis likadant med våran hankatt. Man svimmade nästan om man kom in i badrummet efter att han hade skitit på lådan. Nu har han dock fått byta till ett specialfoder från veterinären för att hans njurar inte fungerar riktigt som de ska och bajset luktar inte alls så illa längre. Klart att det luktar kattskit, det kan man väl inte få bort helt, men inte alls så där springa in i en vägg-illa... Kanske kan vara värt att prova att byta till ett dyrare foder för er?
Kram kram på er så här i morgontimmarna!
Hej Nina det är så skoj att läsa din blogg,för du är så rolig och ärlig och verkar vara dig själv:) vad jag skrattade när jag läste det Tony skrivit... Lycka till med allt! :)
Hihi, underbart med en gästbloggare! Jag vet inte om jag skulle våga låta min sambo blogga hos mig...;-)
Ha en fin kväll båda två!
Elin: Ja, sant att det luktar vidrigt! Men det har alltid luktat vidrigt och alla katter jag haft har luktat lika vidrigt så jag tror att det är min känsliga näsa som gör sig påmind. Tack ändå för tips gumman! KRAM
Anna: TACK! Vad roligt att du tycker om att läsa härinne, det är kul att ni läser säger jag!
Nina: Ja, jag vet inte om jag lovat honom nånting när det kommer till gästbloggning. Men han bröt sig in här och skrev, då har man liksom inget val! :)))) Allt började med att han fick gästblogga en gång för läääänge sen, nu bryter han sig in lite då och då. Men gårdagens blogginlägg var bara härligt.
KRAM
Uuuuukej, detta var det mest underhållande (no offence alla min bloggisar, jag menar mest att det var så oförutsägbart o härligt o kärleksfullt o roligt o ja...) inlägg jag läst på länge!
Fan va coolt av husbandet att bara gå in så där o blogga på annans revir.
Ni måste väl vara THE couple ändå?!!
Kör hårt. Ta hand om varandra :)
Jepp...han är ASROLIG min man, mycket roligare än jag! ;)
jag fick reda på att jag hade duanes syndrom när jag var 40 år!jag har dessutom nedhängande ögonlock på detta öga.jag har oper. locket 5 gånger och är ganska okej.din pojk verkar inte ha det problemet vilket ni ska vara mycket glada för.det är dock en trist historia när man pratar med folk blir man lätt vindögd,jag har dock lärt mig att positionera huvudet i alla lägen att jag inte ska se vindögd ut.jag skulle kunna skriva i evigheter om detta.kortfattat var självkänslan i tonåren usel pga detta (mest då pga ögonlocket) .själva ögat har jag fattat det som att det i princip inte går att operera. lycka till fredrik rostedt 0383-12155 tveka inte att ringa om ni undrar över något.
