HEMSKA OLYCKA

Hörrni, det blev en alldeles hemsk onsdag. Precis utanför Theddes skola blev idag en flicka påkörd av en buss. Hon dog på platsen....

I morse när jag var på väg till dagis med Milo så hörde jag att det blev ett väldigt pådrag! Milo och jag pratade om ambulansen. Lämnade honom på dagis och tog en annan väg hem. Såg då ambulanshelikoptern lyfta.
Kom hem här och så ringde husbandet med andan i halsen. "Det är en flicka på Theddes skola som blivit överkörd av bussen utanför skolan, hon dog" flämtar han fram. "Ring Thedde!" fortsatte han.

Jag kastade mig på telefonen men behöll lugnet då jag visste att Thedde var hemma hos sin pappa, han har prao denna veckan! Han var kompis med henne på facebook men kände inte henne direkt. Thedde var över hit innan han åkte iväg på prao, han var väldigt tagen min lilla grabb men ville ändå åka på praon. Sa att han skulle ringa om jag skulle komma och hämta honom.

Måste bara få säga att det är rent ut sagt förjävligt att nyheten kom ut innan föräldrarna var underrättade. Tänk er själva.... Jag vet inte hur sånt här ska funka? Gör dom så? Flashar ut nyheten pronto utan att anhöriga vet? Det första man fick höra var 15 årig flicka påkörd utanför sin skola, allvarligt skadad. Kan säga att hade det stått 15 årig pojke så hade jag sprungit dit. AB skrev att föräldrarna fortfarande kl 10.50 inte hade blivit underrättade. Nu sist jag läste så stod det att polisen pratade med dom nu....

Oh herregud säger jag, det är så hemskt så det finns inte ord. Vilken helvetes dag för dessa föräldrar och anhöriga?! Det är så frusktansvärt så jag blir alldeles lam. Jag sitter bara och stirrar framför mig och är så ledsen ända in i själen. Hur går man vidare som förälder? Herregud....

Nu ska i alla fall jag ta till mig detta hemska som hänt. Jag ska vara hököga vid varje övergångsställe, om det nu går mer än vad jag redan är så ska jag i alla fall försöka förbättre det ytterligare. Sen ska vi som går över vägen tänka på att det förjävla halt alltså! Bilarna hinner inte stanna ifall dom nu missat att du står där. Så man ska ta det säkra före det osäkra!!

I vår kommun har det sparats pengar i år, så inga vägar är saltade och snöröjningen har varit under all kritik! Detta kommer bli ett jäkla hoolabalooo här i vår by nu.

R.I.P lilla du....

Men fyyyy vad hemskt och sorgligt!!! :(

Nu väcks den där mamman i mig igen, hon som vill stänga in sina barn i vadderade rum och inte släppa ut dem i den hårda, kalla, hemska, hotande världen.

(nä, inte på riktigt förstås men du fattar hur jag menar?!)

Man vill så gärna skydda sina barn från allt, och sen läser man nåt sånt här och inser att man kan ju inte det.

Tänker på hennes familj! Stackars, stackars!

Säger som du, HUR orkar man gå vidare?

Jag vet känslan. Satt här på jobbet och blev hel kall i hela kroppen och var nära på att börja gråta. Då är endå mina så små att de går på dagis. Hoppas hoppas hoppas att man aldrig i hela sitt liv behöver vara med om en sådan sak.

Ja det är så fruktansvärt så man finner inte ord!! Det SKA INTE behöva hända. Usch. Tänker på flickans panik. På hennes föräldrar o vad de nu genomgår. Vill vrida tillbaka tiden.



Såg Sofias änglar igår. Har du sett det? Lider med alla som förlorat någon, gäller det barn blir man extra berörd. I det programmet har det hittils handlat om föräldrar som gått bort eller ska gå bort pga sjukdom, men då är det små barn med i bilden. Att de ska behöva genomgå en sådan sorg gör en oxå helt sorgsen. Jag bara gråter o gråter av sådant. Ändå väljer jag att se programmet, trots allt hjälper tv-teamet till med sådant som tynger dem, som renoveringskaos osv..



Man får verkligen en spark därbak, att man ska leva här o nu, att allt materiellt ytligt inte betyder nånting. Bara man får ha sina nära o kära o uppleva kärlek.



Kram på dig

Fy så hemskt!! Stackars föräldrar att behöva bli underrättad om en sån här sak, det ska ingen behöva få genomgå. Åh lilla flickan som hade hela livet framför sig. Hua ja det finns inga ord....

Jag läste om det i aftonbladet och man blir så ledsen trots att man inte ens känner/vet vem flickan är...



Stackars familjen :(



RIP

Det var min barndomsvän sedan dagis och gick fortfarande i samma årskurs i 9an. Min mobil vart helt bombad av telefonsamtal och sms om att Hilda var död men jag vägrade tro på det eftersom ingen hade underrättat oss.



Eleverna på skolan gick runt i 2 timmar med hoppet uppe, sen vid kl 11 fick vi reda på det. Det är som du säger, det är så hemskt att alla får reda på det genom tidningar/tv innan de anhöriga ens har fått reda på något. Tänker på henne än idag efter 11 månader och min kropp har fortfarande inte fattat att hon är borta..